Muskelspasmer: symtom, orsaker och skillnaden mot vanliga kramper

Muskelspasmer kan vara ett mycket besvärande tillstånd där musklerna i en viss kroppsdel drar ihop sig ofrivilligt. De drabbar människor i alla åldrar och oavsett hälsotillstånd. En spasm kan vara både smärtsam och tillfälligt förlamande tills den släpper. Orsakerna varierar – allt från elektrolytrubbningar orsakade av trötthet eller sjukdom till störningar i nervsystemets funktion.

Vad är en muskelspasm?

När muskelfibrer drar ihop sig ofrivilligt talar man om en muskelspasm. Det kan röra sig om ett kort ryck eller en långvarig sammandragning som varar tills fibrerna slappnar av. Spasmer kan uppstå till följd av hjärn- eller nervproblem som skickar felaktiga signaler till musklerna. De kan också orsakas av vätskebrist, överbelastning av muskeln eller direkt trauma mot muskelvävnaden.

Spasm kontra kramp

Muskelkramper är också ofrivilliga sammandragningar, men de skiljer sig från spasmer på flera sätt. En kramp ger en hård, utbuktande muskelmassa som vanligtvis släpper inom några minuter. Kramper beror oftast på att en enda motorneuron påverkar en enskild muskel och uppstår ofta vid överansträngning eller plötslig nedkylning. De går vanligtvis att lindra genom utsträckning. En spasm drabbar däremot ofta flera muskler samtidigt och kan pågå i timmar.

Låsning av leder

Ett av de mest framträdande symtomen på en spasm är att den omgivande leden kan låsa sig. Rygg- och nackspasmer är de vanligaste formerna. Om nackmusklerna exempelvis belastats av tennisspel och personen dessutom blir nedkyld kan en nackspasm uppstå. Resultatet blir en stel, "fastnålad" nacke som kraftigt begränsar rörligheten – det kan bli omöjligt att vrida huvudet åt ett visst håll i flera dagar eller till och med veckor. En ryggspasm kan på samma sätt låsa hela ryggen och göra personen helt orörlig tills spasmen släpper.

Smärtsamma knutor

Vanlig stress kan leda till en ansamling av vätskor som bildar smärtsamma knutor i musklerna. Sådana knutor kan oftast lindras med massage. En spasm skapar däremot något av en "superknut" – flera muskler som låsts i sammandragning samtidigt, vilket ger betydligt kraftigare smärta.

Andra former av spasmer

Spasmer kan även drabba andra delar av kroppen och ibland signalera allvarligare tillstånd:

• Kärlkramp (angina): Bröstmusklerna krampar när hjärtat inte får tillräckligt med blod. Denna typ av spasm kan tyda på underliggande åderförkalkning (ateroskleros) och bör alltid undersökas av läkare.
• Buksmärta: Influensa och kolik orsakar ofta spasmer i magmusklerna, vilket ger intensiv smärta.
• Elektrolytrubbningar: Obalans i kroppens elektrolyter kan utlösa spasmer, vilket misstänks ligga bakom både influensarelaterade kramper och kolik hos spädbarn.
• Neurologiska sjukdomar: Cerebral pares och multipel skleros påverkar kommunikationen mellan nerver och muskler och ger hög frekvens av spasmer hos drabbade patienter.

Känner du igen dig i dessa symtom eller får återkommande spasmer utan uppenbar orsak är det klokt att kontakta vården för en korrekt diagnos och rätt behandling.