Muskelkramper och muskelspasmer är obehagliga upplevelser som de flesta drabbas av någon gång i livet. Även om de ofta är harmlösa och övergående kan de vara mycket smärtsamma och ibland ett tecken på något underliggande. Här går vi igenom vad som skiljer kramper från spasmer, vilka de vanligaste orsakerna är och när det kan vara klokt att kontakta vården.
Vad är en muskelkramp?
En muskelkramp är en plötslig, ofrivillig sammandragning av en eller flera muskler. Kramper kan pågå från några sekunder upp till flera minuter och är ofta intensivt smärtsamma medan de pågår. De drabbar vanligtvis vadmusklerna, fötterna eller händerna.
Vanliga orsaker till muskelkramper
- Vätskebrist och elektrolytrubbning: När kroppen tappar vätska, exempelvis vid svettning, feber eller otillräckligt drickande, förloras även elektrolyter som natrium, kalium och magnesium – mineraler som behövs för att muskler ska kunna spännas och slappna av ordentligt.
- Muskeltrötthet: Överansträngda och uttröttade muskler krampar lättare. Det är därför kramper ofta uppstår i samband med eller efter fysisk träning, särskilt i värme.
- Sjukdomar: Vissa medicinska tillstånd, som diabetes, njursjukdom, sköldkörtelproblem och nervsjukdomar, kan öka risken för återkommande muskelkramper.
- Läkemedel: En del läkemedel, bland annat diuretika (vätskedrivande) och statiner (kolesterolsänkande), kan ge muskelkramper som biverkning.
- Ålder och graviditet: Äldre personer och gravida får kramper oftare, bland annat på grund av förändrad cirkulation och ändrade elektrolytnivåer.
Vad är en muskelspasmer?
En muskelspasmer är en ofrivillig sammandragning av en hel muskelgrupp. Spasmer varar ofta längre än en enkel kramp och kan pågå i flera sekunder eller till och med minuter. De förekommer ofta i rygg, nacke och ben och kan ibland vara ett symtom på ett underliggande besvär.
Vanliga orsaker till muskelspasmer
- Ryggbesvär: Muskelspasmer i ryggen beror ofta på diskbråck, spinal stenos (förträngning i ryggraden) eller belastningsskador.
- Nackbesvär: I nacken orsakas spasmer ofta av nervklämning, whiplash-skada eller långvarig spänning och dålig hållning.
- Benbesvär: Spasmer i benen kan bero på muskelbristning, överbelastning eller ischias, där smärta strålar längs ischiasnerven.
- Neurologiska sjukdomar: Tillstånd som multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom kan orsaka muskelspasmer.
- Läkemedel: Vissa antipsykotika och antidepressiva läkemedel kan utlösa spasmer som biverkning.
Vad kan du göra själv?
Vid akut kramp hjälper det ofta att försiktigt töja och massera den drabbade muskeln samt att röra på leden. Förebyggande kan du minska risken genom att:
- Dricka tillräckligt med vatten, särskilt vid träning och värme.
- Få i dig tillräckligt med elektrolyter som magnesium, kalium och kalcium via kosten.
- Värm upp ordentligt innan fysisk aktivitet och töj ut efteråt.
- Undvika att ligga stilla länge i samma ställning, särskilt på natten.
När bör du söka vård?
Drabbas du ofta av muskelkramper eller muskelspasmer, eller om besvären är långvariga och påverkar din vardag, bör du kontakta en läkare. Det är extra viktigt att söka vård om krampen åtföljs av domningar, svullnad, rodnad eller muskelsvaghet, eftersom det kan tyda på en allvarligare orsak. En läkare kan undersöka vad besvären beror på och rekommendera rätt behandling.
