Underarmens ytliga muskler: funktioner och anatomi

Underarmen innehåller åtta ytliga muskler som delas in i två huvudgrupper: de främre (flexormuskulaturen) på handflatans sida och de bakre (extensormuskulaturen) på handryggens sida. Tillsammans möjliggör dessa muskler rörelser i armbåge, handled och fingrar.

De främre musklerna i underarmen

Den främre gruppen består av fyra muskler som framför allt ansvarar för att böja (flektiera) handleden och vrida underarmen inåt. De har sitt gemensamma ursprung i överarmens insida, vid epicondylus medialis.

Muskler och deras funktioner

• Pronator teres: Böjer underarmen vid armbågen och pronerar den, det vill säga vrider handflatan nedåt.
• Flexor carpi radialis: Böjer handleden och abducerar handen, alltså drar den åt tummens sida.
• Palmaris longus: Spänner handflatans senplatta (aponeurosis palmaris). Denna muskel är ett intressant anatomiskt exempel, eftersom den helt kan saknas hos en del individer utan någon funktionsförlust.
• Flexor carpi ulnaris: Böjer handleden och adducerar handen mot lillfingersidan.

De bakre musklerna i underarmen

Den bakre gruppen utgörs även den av fyra muskler, som huvudsakligen sträcker (extenderar) handleden och vrider underarmen utåt. De har sitt ursprung vid överarmens utsida, vid epicondylus lateralis.

Muskler och deras funktioner

• Supinator: Supinerar underarmen, vilket innebär att den vrider handflatan uppåt – motsatsen till pronation.
• Extensor carpi radialis longus: Sträcker handleden och abducerar handen åt tummens sida.
• Extensor carpi radialis brevis: Sträcker också handleden och abducerar handen, men arbetar mer tillsammans med den korta varianten vid kraftutveckling.
• Extensor carpi ulnaris: Sträcker handleden och adducerar handen mot lillfingersidan.

Sammanfattning

Underarmens åtta ytliga muskler bildar ett balanserat system där flexorer och extensorer samverkar för att ge handleden stabilitet och rörlighet. Kunskap om dessa musklers funktion är viktig inom bland annat medicin, sjukgymnastik och idrottsvetenskap, eftersom skador eller överbelastning i underarmen ofta påverkar vardagsrörelser som att lyfta, greppa och vrida.