Hur hjälper cirkulära och longitudinella muskler till vid matsmältningens rörelser?

Cirkulära och longitudinella muskler i matsmältningssystemet

De cirkulära och de longitudinella (längsgående) musklerna är två muskeltyper som finns i matsmältningssystemet. De arbetar tillsammans för att föra maten fram genom matsmältningskanalen.

Cirkulära muskler

De cirkulära musklerna ligger runt omkretsen av matsmältningsorganen. När de drar ihop sig smalnar organets lumen, det vill säga dess öppning, av – vilket hjälper till att pressa maten framåt.

Longitudinella muskler

De longitudinella musklerna löper längs med matsmältningsorganens längd. När de kontraherar förkortas organet, vilket också bidrar till att flytta maten vidare.

Peristaltik – en vågliknande rörelse

När de cirkulära och longitudinella musklernas sammandragningar koordineras uppstår en vågliknande rörelse som kallas peristaltik. Det är peristaltiken som driver maten genom hela matsmältningskanalen.

Förutom att flytta maten bidrar musklerna även till att blanda den med matsmältningsvätskor och sönderdela den i mindre bitar. Det gör det lättare för kroppen att ta upp näring ur födan.

Så samarbetar musklerna steg för steg

1. När de cirkulära musklerna drar ihop sig smalnar organets öppning av. Det skapar ett tryck bakom maten som tvingar den att röra sig framåt.
2. När maten rör sig framåt kontraherar de longitudinella musklerna så att organet förkortas. Det drar maten ytterligare längre fram i matsmältningskanalen.
3. Musklerna kontraherar i samordnad sekvens, vilket skapar den vågliknande rörelse som kallas peristaltik och som driver maten genom systemet.

Nervsystemet styr takten

Takten i peristaltiken regleras av nervsystemet. När kroppen vilar går rörelserna långsamt, medan de accelererar när kroppen håller på att smälta mat.