1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så fungerar kroppens stora muskler för att producera rörelse

Kroppens viktigaste muskler och deras funktioner


Kroppen består av hundratals muskler som samverkar för att möjliggöra allt från enkla vardagsrörelser till komplexa idrottsprestationer. Här går vi igenom de största och mest centrala muskelgrupperna och förklarar hur var och en bidrar till kroppens rörelser.


Biceps


Biceps brachii är en tvåhövdad muskel som sitter på överarmens framsida. Den har två huvuduppgifter: att böja (flexera) armbågsleden och att vrida underarmen utåt så att handflatan pekar uppåt – en rörelse som kallas supination.


Quadriceps


Quadriceps femoris är en kraftig fyrahövdad muskelgrupp på larets framsida. Dess främsta uppgift är att sträcka (extendera) knäleden, vilket är avgörande när du reser dig upp, går, springer eller hoppar.


Hamstrings


Hamstrings, eller larets bakside­muskler, består av tre muskler på larets baksida. De böjer knäleden och sträcker höftleden – motsatta rörelser mot quadriceps, vilket gör dem till dess naturliga motpart i många rörelsemönster.


Deltoides


Deltamusklerna är en grupp på tre delar som omger skuldran. De ansvarar för att lyfta armen ut åt sidan (abduktion), föra armen framåt (flexion) och bakåt (extension) i axelleden. Det gör dem centrala för nästan alla rörelser med armen ovanför midjehöjd.


Gluteus maximus


Gluteus maximus, den stora sätesmuskeln, är kroppens enskilt kraftigaste muskel. Den sträcker höftleden och stabiliserar bäckenet, vilket ger kraft när du kliver upp för trappor, reser dig från sittande ställning eller tar ett kraftfullt steg framåt.


Gastrocnemius


Gastrocnemius, vadmuskeln, är en tvåhövdad muskel på underbenets baksida. Den plantarflekterar fotleden, alltså trycker ned foten i tåställning – en rörelse som driver kroppen framåt vid gång, löpning och hopp.


Bukmuskler


Bukmusklerna ligger på bålen framsida och består av flera lager. De böjer (flexerar) ryggraden framåt och stabiliserar bålen, vilket skyddar ryggen och skapar ett stadigt fundament för armars och benens rörelser.


Sneda bukmuskler


De sneda bukmusklerna sitter på bålen sidor. De roterar ryggraden och böjer bålen åt sidan, vilket behövs vid vridrörelser som att kasta, svänga en golfklubba eller vända sig om.


Bröstmuskler


Pectoralis-major-musklerna täcker bröstets framsida. De flexerar axelleden och adducerar armen, det vill säga för den in mot kroppens mittlinje. Detta är särskilt viktigt vid tryckande rörelser som armhävningar och bänkpress.


Trapetsius


Trapetsmuskelna är stora, trekantiga muskler som täcker nackens och övre ryggens yta. De lyfter axlarna, rycker på dem och hjälper till med rotation samt stabilitet i nacke och huvud.


Erector spinae


Erector spinae är en grupp muskler som löper längs ryggradens hela baksida. De sträcker ryggraden och håller bålen upprätt, vilket gör dem oumbärliga för god hållning och för att lyfta tungt utan att belasta ryggen.


Hur musklerna samverkar för att skapa rörelse


Kroppens muskler arbetar aldrig isolerat. Istället koordineras de i noggrant avstämda mönster där vissa muskler drar ihop sig medan andra slappnar av och motverkar. Ett tydligt exempel är själva gången:


När du promenerar sträcker quadriceps dina knän för att pressa kroppen framåt. Samtidigt böjer hamstrings knäna så att foten kan svingas fram inför nästa steg. Gluteus maximus sträcker höften och ger kraft åt varje steg, medan bukmusklerna drar ihop sig för att stabilisera bålen och hålla kroppen balanserad.


Detta komplexa samspel mellan muskler, senor, leder och nervsystem gör att du kan utföra ett enormt register av rörelser – från att gå och springa till att dansa, kasta och lyfta. Ju mer tränade och samordnade musklerna är, desto smidigare, starkare och effektivare blir dina rörelser.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online