Kotorna i halsryggen behöver en dämpande kudda för att inte gnugga mot varandra. Mellankotsdiskarna, som skiljer kotorna åt, fyller den funktionen och fungerar som stötdämpare. Med tiden slits diskarna ut, vilket kan orsaka smärta när en nerv kommer i kläm. När icke-kirurgiska behandlingar inte längre räcker till kan borttagning av disken bli det sista alternativet. För att ersätta disken finns två huvudsakliga metoder: steloperation (cervikal fusion) eller konstgjord diskprotes.
Icke-kirurgiska behandlingar för skadade diskar inkluderar antiinflammatoriska läkemedel, fysioterapi samt värme- och kylbehandlingar. För de flesta ger dessa tillräcklig lindring; hjälper de inte blir operation nästa steg. Steloperation har länge varit standardmetoden för att ersätta skadade diskar och var, fram till nyligen, det enda kirurgiska alternativet. I juli 2007 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA den första konstgjorda disken för halsryggen. Tidigare hade artificiella diskar endast godkänts för operationer i ländryggen, inte i halsryggen. Detta godkännande gav patienterna två valmöjligheter vid diskersättning.
Vid en steloperation ersätts den skadade disken med ben från patientens höft eller från en avliden donator. En metallplatta med skruvar håller benet på plats. Bentransplantatet växer samman med kotorna på vardera sidan, vilket eliminerar den rörelse som orsakar smärtan. I stället för den naturliga rörelse mellan kotorna som normalt dämpas av disken förhindrar benfusionen all rörelse helt.
En diskprotes kan enklast beskrivas som ett delbyte. Den gamla, skadade disken tas bort och en ny sätts in på samma plats. Protessen fästs i varje kota med benskruvar. Syftet med den konstgjorda disken är att utföra exakt samma funktion som den naturliga disken, det vill säga att dämpa stötar och bevara rörligheten i halsryggen.
Diskproteskirurgi kostar mindre och ger patienterna större nöjdhet än steloperation, enligt en artikel publicerad av Cedars-Sinai-sjukhuset den 18 mars 2011. Kostnaderna var i genomsnitt 49 procent lägre, och nöjdhetsgraden låg på 88 procent för diskprotes jämfört med 76 procent för steloperation.
Vad gäller framtida ingrepp var patienter som genomgått steloperation fyra gånger så benägna att behöva ytterligare kirurgi. Det beror på effekten på intilliggande disknivåer. Utan stötdämpande funktion i det stelopererade området utsätts övriga diskar för mer slitage. En disk mindre som ska absorbera stötar innebär helt enkelt större belastning på de återstående diskarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online