Nervsystemet är, liksom alla andra levande vävnader, utsatt för olika typer av sjukdomar – inflammatoriska, toxiska, traumatiska, metabola, genetiska eller tumörliknande tillstånd. Trots viktiga likheter skiljer sig toxisk och inflammatorisk neuropati åt när det gäller orsaker och sjukdomsförlopp.
Sensoriska nervceller (neuron) vidarebefordrar den information de tar emot till centrala nervsystemet (CNS), medan motorneuron överför kommandon från CNS till muskler och körtlar. Alla neuron har samma grundstruktur: en cellkropp, ett axon och dendriter. Cellkroppen innehåller cellkärnan samt andra beståndsdelar som kallas organeller. Dendriter är korta utskott som tar emot signaler från andra nervceller, medan det betydligt längre axonet överför information vidare. Axonet kan omges av isolerande lager av myelin, så kallade myelinskidor.
Neuropati beskrivs som sensorisk eller motorisk beroende på vilken typ av nervceller som är drabbade. Neuropati som påverkar nerver inne i hjärnan kallas kranial, medan perifer neuropati avser sjukdomar i nerver utanför hjärnan och ryggmärgen. Kliniker kan också beskriva neuropatin utifrån dess diagnostiska karaktäristika eller dess läge inom nerven. Vid demyeliniserande neuropati (myelinopati) skadas myelinskidorna, medan axonet degenererar vid axonal neuropati (axonopati).
Toxisk neuropati indelas i tre huvudkategorier: neuropati i cellkroppen (neuronopati), myelinopati och distal axonopati. Alla tre kan orsakas av intag eller missbruk av olika läkemedel och kemikalier, samt av exponering för gifter i arbetsmiljön eller den yttre miljön. Bland de många möjliga orsakerna finns bly, arsenik, oorganiskt kvicksilver, lösningsmedlet xylen (som förekommer i färg) samt hjärtläkemedlen perhexilin och amiodaron.
Enligt ”Robbins & Cotran Pathologic Basis of Disease” kan infektioner och vissa immunologiska mekanismer utlösa akut eller kronisk inflammatorisk neuropati. Vid inflammation tränger vita blodkroppar och olika ämnen in i nervvävnaden, vilket leder till demyelinisering och nedsatt nervfunktion. Även om de flesta fall har okänd orsak kopplas vissa tillstånd som hepatit B eller C, hiv-infektion och systemisk lupus erythematosus till sjukdomen.
Patienter med neuropati upplever ofta smärta, stickningar eller domningar som vanligtvis börjar i händer eller fötter och gradvis sprider sig mot kroppens mitt. Andra symtom kan vara muskelsvaghet, ostadig gång, påverkad hjärtrytm och bortfall av reflexer. Vid toxisk neuropati beror symtomen på hur stor exponeringen för giftet varit och hur länge den pågått. Akut inflammatorisk neuropati förknippas med snabbt uppstigande förlamning, medan patienter med kronisk inflammatorisk neuropati under flera år får återkommande episoder av mildare symtom följda av symptomfria perioder.
Elektromyografi (EMG) och nervledningsundersökningar (NCV) är nyckelundersökningar vid diagnos av både toxisk och inflammatorisk neuropati. Laboratorieprov, bilddiagnostik, vävnadsbiopsier och en noggrann genomgång av patientens sjukdomshistoria är också viktiga delar av utredningen.
Vid toxisk neuropati är det viktigaste steget att avlägsna orsaken – exempelvis genom att lämna en exponerande arbetsmiljö eller utsätta det aktuella läkemedlet. Andra åtgärder kan vara kostförändringar, svala bad, värmebehandling, massage, motion, tillskott av alfa-liponsyra, nattljusolja och vitaminer, samt smärtlindring med opioider eller lokalbehandling med capsaicinkräm. Antidepressiva och antiepileptiska läkemedel används vid både toxisk och inflammatorisk neuropati. Dessutom kan behandling som modulerar immunförsvaret lindra inflammatorisk neuropati.
Kontakta vården om du upplever långvariga domningar, stickningar eller svaghet i armar eller ben, särskilt om du arbetat med kemikalier eller använder läkemedel som kan påverka nerverna. En tidig diagnos ökar möjligheterna att begränsa nervskadorna och förbättra prognosen avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online