Parkinsons sjukdom: De vanligaste riskfaktorerna du bör känna till

Parkinsons sjukdom kännetecknas av darrningar, långsammare rörelser eller stelhet som påverkar en persons förmåga att röra sig fritt. Enligt Parkinsons.org drabbas cirka 1 av 300 personer av sjukdomen. I den här artikeln går vi igenom de riskfaktorer som oftast förknippas med en ökad sannolikhet att utveckla Parkinsons sjukdom.

Ålder

Även om vissa personer visar tecken redan i unga år uppträder Parkinsons sjukdom vanligtvis i medelåldern eller senare. Ålder är en riskfaktor som gäller alla, oavsett livsstil eller hälsotillstånd. (MayoClinic.com)

Kön

Fler män än kvinnor drabbas av Parkinsons sjukdom. Orsakerna till detta är fortfarande inte helt klarlagda, men det finns två dominerande teorier: för det första att män kan vara mer exponerade för andra riskfaktorer, och för det andra att det kan finnas ett genetiskt samband kopplat till X-kromosomen. (Parkinsons.org)

Sjukdomshistoria i familjen

Om en nära anhörig har Parkinsons sjukdom kan din egen risk att insjukna vara något förhöjd. Sannolikheten verkar dock vara minimal, men fyndet stärker ändå argumentet för att ett genetiskt samband spelar roll. (MayoClinic.com)

Hormoner

Kvinnor som passerat klimakteriet samt kvinnor som genomgått hysterektomi, det vill säga opererats bort livmodern, löper större risk att utveckla Parkinsons sjukdom om de inte får någon form av östrogenbehandling. (Parkinsons.org)

Arbetsliv och exponering

Personer som arbetar inom jordbruket, exempelvis med bekämpningsmedel och herbicider, eller som har drabbats av huvudtrauma och liknande skador, verkar löpa större risk att utveckla Parkinsons sjukdom. Forskning tyder på att hämmad dopaminproduktion samt skador orsakade av fria radikaler har samband med sjukdomens uppkomst. (Parkinsons.org)

Sammanfattning

Det finns idag ingen känd metod för att helt förebygga Parkinsons sjukdom, men att känna till riskfaktorerna kan hjälpa dig att förstå sjukdomen bättre. Kontakta alltid läkare om du upplever symtom som darrningar, stelhet eller långsammare rörelser, eftersom tidig diagnos kan göra stor skillnad för både behandling och livskvalitet.