Plattformsgungor, som består av en bred, plan och fyrkantig yta som hängs upp från taket med rep eller kedjor, erbjuder många fördelar när de integreras i ett fysioterapi- eller arbetsterapiprogram. De ger en känsla av rörelse för personer med fysiska funktionsnedsättningar, kan öka kroppsmedvetenheten och tillför dessutom ett element av glädje till terapisessionerna. Plattformsgungor kan användas i terapikliniker, skolor eller hemma.
Se alltid till att gungan är ordentligt förankrad i taket enligt tillverkarens anvisningar. Southpaw Enterprises, en leverantör av terapiutrustning, rekommenderar att plattformsgungor monteras i takstöd med smidda ståläglbultar och varnar samtidigt för att många terapikliniker inte installerar sina gungor tillräckligt säkert.
Fundera över hur gungan bäst passar in i klientens terapischema. Terapeuter inleder ofta en session med gungande, eftersom det kan öka vakenheten och förbereda klienten för andra terapiaktiviteter. Alternativt används gungan mitt i sessionen för att bryta uttråkning och väcka upp klienten. I en skolmiljö kan gungpass under rasten ge glädje och stimulering åt barn med funktionsnedsättningar och särskilda behov. Plattformsgungan kan även ingå i ett hemterapischema och erbjuda ett roligt och nyttigt sätt att koppla av efter en dag i skolan eller på jobbet.
Använd olika positioner för att arbeta mot terapimålen samtidigt som klientens säkerhet alltid säkerställs. Om en klient kan sitta självständigt kan hen träna balans, bålkontroll och rörlighet när hen sitter upprätt på gungan. Andra klienter kan ha stor nytta av att ligga på mage – en position som kan stärka skulderstabiliteten och huvudkontrollen. Vissa klienter har störst nytta av att ligga på rygg eller på sidan. Om gungan har tillräcklig viktkapacitet kan en terapeut eller förälder sitta med på gungan för att hjälpa till med positioneringen. För klienter som behöver extra trygghet finns dessutom kardborrefästen och skyddsbumpers att tillgå.
Ta hänsyn till diagnosen, terapimålen och klientens individuella behov för att avgöra vilken typ av gungande rörelse som är mest gynnsam. En långsam fram- och tillbakarörelse är oftast lugnande, medan snabbt och högt gungande kan vara stimulerande. Snurrningar eller snabba stopp och starter tenderar att öka vakenhet och uppmärksamhet. Observera klienten noggrant, särskilt vid första gången hen använder gungan, och se upp med tecken på oro, ångest eller åksjuka.
Terapeuter kan kombinera lekar och aktiviteter med gungandet för att nå ytterligare terapimål. Att exempelvis fånga och kasta en boll kan förbättra balans och koordination, liksom att luta sig över gungan för att plocka upp bönpåsar från golvet. När en klient drar sig fram på gungan med hjälp av ett rep tränas både styrka och självförtroende. I en skol- eller hemmiljö kan gungan dessutom uppmuntra till social samvaro, eftersom barnen turas om att putta eller åka på gungan.
För personer med särskilda behov kan en gunga förvandla en krävande och utmattande terapisession till en rolig och avkopplande aktivitet. Barn med fysiska funktionsnedsättningar, som ofta inte kan använda traditionell lekplatsutrustning, kan dessutom sakna erfarenheten av den spänning och det nöje som sådan utrustning normalt erbjuder. Även om gungande är ett värdefullt terapiverktyg bör klienterna alltid få tid att bara gunga – helt enkelt för gungandets egen skull.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online