Frånvaroanfall kallades tidigare för "petit mal"-anfall. De är korta perioder – oftast bara några sekunder – då personen verkar dagdrömma eller "vara borta". Den drabbade har vanligtvis inga andra anfallssymtom, eller endast mycket diskreta tecken som små rörelser i munnen eller händerna. De flesta barn växer ifrån sina frånvaroanfall i vuxen ålder, men fram till dess behandlas de ofta med läkemedel. Här går vi igenom de tre läkemedel som används mest.
Etosuximid hämmar de specifika hjärnvågor som uppstår under frånvaroanfall. Läkemedlet finns både som kapslar och som flytande preparat. Kapslarna ska alltid sväljas hela och inte tuggas, eftersom kroppen tar upp dem på ett visst sätt – de måste nå magsäcken intakt. Använder du den flytande formen är det viktigt att dosera med ett mätverktyg som har tydliga skalmarkeringar. Vanliga husmått som matskedar varierar i storlek och ger inte en tillräckligt exakt dos. En doseringsspruta eller ett avpassat mått för läkemedel är att föredra.
Magbesvär kan förekomma vid behandling med etosuximid, och att ta medicinen tillsammans med mat kan lindra besvären. Andra möjliga biverkningar är hicka, illamående och kräkningar. Vissa patienter har även rapporterat yrsel, sömnstörningar samt förändringar i humör och beteende. Avvikelser i hud och immunförsvar har förekommit. Kontakta alltid den läkare som förskrivit medicinen om du får symtom som påverkar din vardag. Får du en allvarlig allergisk reaktion ska du omedelbart söka vård på närmaste akutmottagning eller ringa 112.
Valproinsyra, som även säljs under namnen Depakote och Depakote ER, finns som tabletter, flytande preparat och som så kallade "strökapslar" – kapslar som kan öppnas så att granulaten kan blandas i maten. Tablettformen ska sväljas hel och är specialutformad för att skydda magsäcken mot irritation.
Precis som för många läkemedel vet man inte exakt hur valproinsyra verkar mot frånvaroanfall, men enligt Epilepsy Foundation påverkar den troligen signalsubstansen GABA (gammaaminosmörsyra) i hjärnan, som hjälper till att överföra signaler mellan nervcellerna. Rapporterade biverkningar inkluderar viktuppgång, tillfälligt håravfall, illamående, kräkningar och uteblivna menstruationer.
Läkemedlet ska användas med stor försiktighet hos små barn, särskilt under två års ålder, eftersom dödlig leversvikt har inträffat. Valproinsyra har använts under graviditet, men ökar risken för fosterskader, bland annat ryggmärgsbråck (spina bifida).
Lamotrigin finns som tabletter som tas en eller två gånger per dag. Det rekommenderas att svälja tabletterna hela, men de har också krossats med gott resultat för barn som inte kan svälja tabletter eller för patienter som får sondmatning. Behandlingen bör alltid inledas med en låg dos som sedan gradvis höjs till rätt individuell nivå. Barn är särskilt känsliga för hudutslag om dosen är för hög från början.
Förutom utslag kan biverkningar som yrsel, dåsighet, magbesvär och huvudvärk förekomma. Läkemedlet ska användas med försiktighet under graviditet, eftersom de flesta epilepsiläkemedel har kopplats till ökad risk för fosterskador.
Lamotrigin och valproinsyra påverkar varandra kemiskt, vilket gör att båda läkemedlen koncentreras mer i kroppen när de kombineras. Därför ges normalt lägre doser av vardera än om något av dem skulle användas ensamt. Lamotrigin interagerar även med flera andra epilepsiläkemedel och med hormonella preventivmedel. Berätta därför alltid för din läkare om alla läkemedel du använder.
Aldrig avbryt epilepsiläkemedel plötsligt på egen hand – det kan utlösa nya anfall. Har du frågor om dosering, biverkningar eller kombinationer med andra läkemedel, kontakta alltid din behandlande läkare eller apotekspersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online