Cirka en miljon amerikaner lever med Parkinsons sjukdom, enligt Parkinson's Disease Foundation. Utöver darrningar (tremor) är bradykinesi ett av de vanligaste symtomen på denna neurologiska sjukdom. Bradykinesi påverkar vardagen i hög grad, men med rätt kunskap och behandling går det ofta att hantera symtomen effektivt.
Bradykinesi betyder långsamhet i viljemässiga rörelser – alltså rörelser du själv styr, som att gå, resa dig eller använda händerna. Långsamheten ligger utanför din kontroll och beror inte på trötthet eller ovilja. Den kan också åtföljas av minskad rörelseamplitud, vilket kallas hypokinesi, till exempel att armarna inte gungar naturligt när du går.
Parkinsons sjukdom uppstår till följd av brist på dopamin i hjärnan. Dopamin är en signalsubstans som är avgörande för kommunikationen mellan hjärnceller när vi utför viljemässiga handlingar. När dopaminproduktionen minskar försvåras förmågan att initiera och genomföra rörelser, vilket leder till bradykinesi.
Parkinsons sjukdom är progressiv, vilket innebär att symtomen förvärras gradvis över tid. Av den anledningen är det ovanligt att bradykinesi debuterar plötsligt. Oftast märker man istället en successiv förlängning av tiden det tar att utföra rörelser – något som både personen själv och anhöriga kan upptäcka under lång tid innan diagnosen ställs.
Bradykinesi gör även rutinmässiga sysslor tidskrävande. Det kan bli svårt att sköta ärenden, utöva sina hobbyer, utföra hushållsarbetet eller klara sitt arbete. Många upplever också så kallade frysningsepisoder, där kroppen tillfälligt "låser sig" mitt i en rörelse, exempelvis när man ska börja gå eller svänger runt i en dörröppning. Handstil kan bli små och kladdig (mikrografi) och ansiktsuttrycken minska, vilket ibland felaktigt tolkas som likgiltighet.
Det finns idag inget botemedel mot Parkinsons sjukdom, men flera behandlingsalternativ kan lindra bradykinesi. Läkemedel som levodopa ökar dopaminnivåerna i hjärnan, medan dopaminagonister efterliknar dopaminets effekter. Kombination av medicinering och regelbunden fysisk träning, fysioterapi och talterapi kan dessutom förbättra rörelseförmågan och livskvaliteten avsevärt. Vid mer avancerad sjukdom kan även djup hjärnstimulering (DBS) vara ett alternativ för vissa patienter.
Kontakta din vårdcentral om du märker att dina rörelser blivit märkbart långsammare, särskilt om det kombineras med darrningar i vila, stelhet eller förändrad gång. En tidig diagnos gör det möjligt att starta behandling i rätt tid och bevara funktionsförmågan längre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online