Epilepsi är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av spontana och återkommande epileptiska anfall. Anfallen utlöses av onormala elektriska signaler i hjärnan, som utgör den centrala delen av nervsystemet. Orsakerna bakom dessa elektriska störningar kan variera kraftigt från person till person, och i denna artikel går vi igenom de vanligaste faktorerna.
En epilepsidiagnos ställs endast om anfallen inträffar mer än en gång och inte kan förklaras av icke-neurologiska faktorer, såsom hög feber, påverkan av droger eller läkemedel, abstinens eller onormala nivåer av blodsocker och natrium i blodet. De neurologiska förändringar som ligger bakom epilepsi kan drabba människor i alla åldrar, oavsett kön eller etnisk bakgrund.
Bland de identifierade orsakerna till epilepsi finns traumatiska hjärnskador, hjärnböld, hjärnhinneinflammation (meningit), stroke, demens samt njur- eller leversvikt. Även medfödda missbildningar, hjärntumörer, metabola sjukdomar och skador som uppstår i samband med förlossningen kan ligga bakom tillståndet. Dessutom kan vissa former av epilepsi vara ärftliga och förekomma i familjer.
I många fall klassificeras epilepsin som idiopatisk, vilket innebär att ingen tydlig orsak kan fastställas trots grundliga undersökningar. Forskare misstänker att genetiska faktorer ofta spelar en roll vid dessa former av sjukdomen.
Vissa personer med epilepsi uppvisar tydliga tecken på onormal hjärnaktivitet vid undersökningar, exempelvis vid EEG-mätningar. Andra visar däremot inga avvikelser alls, inte ens efter omfattande neurologiska tester, vilket kan göra diagnosen svårare att ställa.
Oavsett orsak går epilepsi ofta att kontrollera med hjälp av ett eller flera antiepileptiska läkemedel. Många vuxna och barn behöver medicinering endast under en begränsad period, och en del patienter blir helt anfallsfria över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online