Supratentoriell vit substanssjukdom är ett allvarligt tillstånd som kan leda till permanent funktionsnedsättning. Forskningen kring sjukdomen pågår fortfarande, men det som är känt är att den går att förebygga för den som vidtar nödvändiga försiktighetsåtgärder. Sjukdomen är vanligare bland äldre, vars kroppar under längre tid exponerats för riskfaktorer, men rötterna till tillståndet ligger ofta i levnadsvanor som etableras relativt tidigt i livet.
Den supratentoriella regionen i hjärnan ligger ovanför tentorium cerebelli, ett tunt skikt av hårda hjärnhinnan som skiljer stora hjärnhalvorna från lillhjärnan. I detta område finns storhjärnan (cerebrum), som ligger framtill i skallen och utgör den största delen av hjärnan – cirka 85 procent av dess vikt. Storhjärnan styr dina viljemässiga rörelser och ansvarar för större delen av ditt tänkande. Den deltar i problemlösning och hjälper dig att fatta beslut. Storhjärnan innehåller både vit och grå substans.
Cirka 40 procent av hjärnan består av vit substans, som innehåller nervfibrer som överför impulser i hjärnan. Resten utgörs av grå substans. Den vita substansen är kommunikationsvägen mellan olika delar av den grå substansen samt mellan grå substans och övriga delar av centrala nervsystemet. Tänk på den grå substansen som datorns processor (CPU) och den vita substansen som kretskortet genom vilket processorn arbetar genom att koppla samman den med andra delar av datorn.
Utan frisk vit substans kan hjärnan inte fungera korrekt. Vit substanssjukdom uppstår när lesioner, det vill säga skador, bildas i den vita substansen. Olika tillstånd kan orsaka dessa lesioner. Vid multipel skleros orsakas exempelvis sjukdomen av lesioner i hjärnan, och de flesta av dem finns i den vita substansen. Lesionerna stör blodförsörjningen och blockerar banorna i hjärnan. Detta minskar hjärnans förmåga att överföra information, eftersom den vita substansen får svårare att bära de signaler som kommer från den grå substansen. Utöver att påverka förmågan att tänka klart och fatta beslut orsakar vit substanssjukdom även funktionsstörningar som påverkar motoriken och kroppsfunktioner. Den påverkar balansen, försvårar gångförmågan genom att påverka gångmönstret och leder i många fall till inkontinens.
Vit substanssjukdom är ett kroniskt tillstånd. När lesioner uppstår avbryts banorna, vilket innebär att instruktioner inte kan förmedlas från den grå substansen till centrala nervsystemet. Resultatet blir nedsatt tänkande och svårigheter att fatta beslut. I vissa fall saktas tankeprocesserna ner när den grå substansen söker efter en oskadad väg. Ökar antalet lesioner ökar också symtomen. Med tiden kan en persons förmåga att lösa problem och utföra rutinuppgifter helt upphöra.
Enligt neurologen Sandra Black i Toronto fick läkarna först kännedom om avvikelser i storhjärnans vita substans när datortomografi (CT) blev en vanlig undersökningsmetod. Runt år 2000 gjorde en ny hjärnavbildningsteknik, så kallad diffusionstensortomografi (DTI), det möjligt för läkare att studera omfattningen och orsakerna till skadorna mer ingående.
Läkare diagnostiserar vit substanssjukdom med datortomografi eller magnetkameraundersökning (MRI) av hjärnan. Dessa undersökningar visar avvikelser i hjärnan. Enligt Black går lesioner i hjärnans vita substans att förebygga. Hon menar att den rekommenderade metoden liknar den som hjälper dig att undvika hjärtinfarkt och stroke: håll blodtrycket och kolesterolvärdena på hälsosamma nivåer, undvik rökning, motionera regelbundet och ät en hälsosam kost. Personer med diabetes löper ökad risk för vit substanssjukdom eftersom de har svårt att hålla blodsockret i balans, säger Black. Hon betonar att bästa strategin är att anamma en hälsosam livsstil tidigt i livet. "Då ger du dig själv bättre chanser", säger Black.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online