
Enligt Merck Index är ett anfall en periodisk störning i hjärnans elektriska aktivitet som leder till en viss grad av tillfällig hjärndysfunktion. Det finns flera olika typer av anfall, och de skiljer sig åt främst genom var i hjärnan de uppstår och hur allvarliga symtomen är.
Alla anfall delas in i två huvudkategorier: primärt generaliserade anfall och sekundärt generaliserade anfall. Primärt generaliserade anfall omfattar hela hjärnan samtidigt. Sekundärt generaliserade anfall, även kallade partiella eller fokala anfall, börjar i ett avgränsat område i hjärnan och kan antingen förbli lokaliserade där eller sprida sig till hela hjärnan.
Ett toniskt-kloniskt anfall, tidigare känt som grand mal, är en typ av primärt generaliserat anfall som främst kännetecknas av medvetslöshet, muskelstelhet och kramper. Eftersom kramperna kombineras med förlust av medvetande finns det en betydande risk att personen skadar sig under anfallet.
Det främsta kännetecknet vid ett absensanfall är ett kortvarigt medvetandebortfall som vanligtvis bara varar några sekunder. Även om absensanfall räknas som primärt generaliserade anfall, märker personen ofta inte själv att anfallet pågår, utan upplever bara en känsla av bortfallen tid.
Bland de övriga primärt generaliserade anfallen finns myoklona, klona och toniska anfall. Myoklona anfall består av sporadiska ryckningar i musklerna. Klona anfall, som är mindre allvarliga, innebär upprepade muskelkontraktioner, medan toniska anfall enbart kännetecknas av muskelstelhet.
En kategori av partiella anfall är den enkla typen, som omfattar enkla, enkla motoriska, enkla sensoriska och enkla psykologiska anfall. Under enkla anfall behåller personen sitt medvetande, men de yttre symtomen kan variera från muskelstelhet till ovanliga sinnesintryck eller känslomässiga störningar, beroende på vilken typ av anfall det rör sig om.
Ett komplext anfall är en typ av partiellt anfall som kännetecknas av upprepade och ofrivilliga rörelser, så kallade automatismer, exempelvis att vicka på fingrarna, smattra med läpparna eller tugga. Dessa anfall förekommer oftast hos personer som har drabbats av huvudskador.
Om du misstänker att du eller någon i din närhet har drabbats av ett anfall är det viktigt att kontakta sjukvården för en utredning. En läkare kan med hjälp av undersökningar, exempelvis EEG, fastställa vilken typ av anfall det handlar om och föreslå lämplig behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online