Dopamindysregleringssyndrom – när Parkinsonmedicin skapar beroende

Dopamindysregleringssyndrom är en sällsynt störning som kan utvecklas hos vissa personer med Parkinsons sjukdom. Patienter med tillståndet tar medvetet överdrivna doser av sin medicin på ett beroendeframkallande sätt och visar ofta nedsatt impulskontroll.

Vad är dopamindysregleringssyndrom?

Dopamindysregleringssyndrom, som även kallas hedonistisk homeostatisk dysreglering, är en störning i hjärnans belöningssystem. Tillståndet uppkommer till följd av långvarig dopaminersättande behandling hos patienter med Parkinsons sjukdom.

Symtom

Vanliga kliniska tecken är tvångsmässigt spelande, shopping, ätande eller sexuellt beteende. Ett typiskt symtom är så kallad punding, det vill säga att man upprepar en meningslös syssla gång på gång, till exempel att sortera och ställa upp föremål i rader.

Läkemedel

Parkinsons sjukdom behandlas oftast med levodopa, ett ämne som kroppen omvandlar till dopamin. Sjukdomen kan även behandlas med dopaminreceptoragonister, exempelvis bromokriptin, som har liknande effekt i hjärnan som dopamin.

Effekter på hjärnan

I en studie från 2006, ledd av Medical Research Councils (MRC) Cognition and Brain Sciences Unit i Cambridge och publicerad i tidskriften Annals of Neurology, jämförde forskare frisättningen av dopamin i hjärnan hos Parkinsonpatienter med och utan syndromet. Resultaten visade att de individer som hade störst begär efter sin medicin också hade den högsta nivån av dopaminfrisättning.

Personlighetsdrag

MRC-studien fann även förhöjda nivåer av ett personlighetsdrag som hänger samman med risktagande hos patienter med dopamindysregleringssyndrom. Patienterna visade dessutom större motivation för ekonomiska belöningar utöver själva läkemedelseffekten.

Behandling och råd

Behandlingen innebär i regel att dopaminmedicineringen minskas eller justeras under noggrann medicinsk övervakning, ofta i kombination med psykiatriskt eller psykologiskt stöd. Det är viktigt att både patienter och anhöriga uppmärksammar tidiga varningstecken, eftersom tillståndet kan förvärras om det inte åtgärdas i tid. Kontakta alltid ansvarig läkare innan några förändringar görs i medicineringen.