Trigeminusneuralgi är en smärtsam ansiktstillstånd som vanligtvis drabbar ena sidan av ansiktet. Smärtan kan utlösas av en lätt beröring eller av vardagliga sysslor som att äta, prata eller borsta tänderna. Besvären kommer ofta i attackform och kan avlösas av långa smärtfria perioder. Första linjens behandling vid trigeminusneuralgi är vanligtvis receptbelagda läkemedel. Om smärtan kvarstår eller förvärras trots medicinering kan kirurgiska ingrepp bli nödvändiga.
Behandlingen av trigeminusneuralgi inleds ofta med antikonvulsiva läkemedel och antidepressiva medel. Antikonvulsiva preparat som används är bland annat karbamazepin, topiramat och klazepam. Denna typ av läkemedel verkar genom att blockera den felaktiga, överaktiva signaleringen i trigeminusnerven. Baklofen, ett muskelavslappnande medel, kan kombineras med övriga läkemedel för att förebygga muskelkrampar.
Antidepressiva medel används för att lindra den brännande och molande smärta som ofta kännetecknar tillståndet. Vid svår eller återkommande smärta kan även opioider eller analgetika, exempelvis NSAID-preparater, övervägas.
Rhizotomi är en kirurgisk metod där specifika nervfibrer avsiktligt skadas eller förstörs för att blockera smärtöverföringen. Ett känt riskmoment är permanent känslebortfall och domningar i ansiktet. Kirurgen kan välja mellan flera olika tekniker:
Denna procedur är den mest invasiva behandlingsformen vid trigeminusneuralgi. Ingripet utförs i allmän narkos och kräver normalt flera dagars sjukhusvistelse. Vid operationen placeras en skyddande dyna, oftast av svampmaterial, mellan trigeminusnerven och närliggande blodkärl så att nerven inte längre komprimeras. Om kirurgen inte finner något kärl som trycker mot nerven kan en neurektomi utföras i stället – då skärs en del av trigeminusnerven bort för att hindra smärtsignalerna från att nå hjärnan.
Denna behandling använder starkt fokuserade strålkastarstrålar av gammastrålning för att skapa en lesion vid nervroten. Lesionen utvecklas långsamt under veckors eller månaders tid och stör successivt de smärtsignaler som går från nerven till hjärnan. Gammaknife är särskilt ett intressant alternativ för patienter som inte tål allmän narkos på grund av andra medicinska tillstånd.
Linjäracceleratorradiokirurgi (LINAC) använder högenergetisk röntgenstrålning som levereras i en serie upprepade pulser. Strålningen riktas precist mot nerven och skadar den, vilket leder till att en lesion långsamt bildas och stör överföringen av smärtsignaler till hjärnan. Resultatet liknar det vid gammaknife-behandling, men tekniken skiljer sig åt i hur strålningen genereras och riktas.
Vid återkommande ansiktssmärtor, särskilt om de utlöses av lätt beröring eller vardagsaktiviteter, bör du söka vård för utredning. Val av behandling görs alltid individuellt tillsammans med läkare och baseras på smärtans svårighetsgrad, din allmäntillstånd samt tidigare behandlingsresultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online