Enligt National Institute of Mental Health (NIMH) har ungefär 15 procent av alla amerikaner neurologiska inlärningssvårigheter. Vissa personer har endast en lätt inlärningssvårighet, medan andra har allvarliga problem med inlärningen. Utöver att hindra studieframgångar kan inlärningssvårigheter påverka alla områden i det dagliga livet. Om de inte uppmärksammas och behandlas kan personen drabbas av upprepade misslyckanden, vilket i sin tur leder till låg självkänsla. Med rätt hjälp och stöd kan dock personer med inlärningssvårigheter leva ett normalt och produktivt liv.
Neurologiska inlärningssvårigheter, även kallade inlärningsstörningar, är tillstånd som påverkar förmågan att förstå det som ses och hörs. Personer med inlärningssvårigheter har svårt att koppla samman information från olika delar av hjärnan. Begreppet omfattar ett brett spektrum av svårigheter, bland annat problem med läsning, skrivning, tal, matematik och koncentration.
Dyslexi är den vanligaste inlärningssvårigheten och rör läsning. Barn med dyslexi har svårt att uppfatta ord som de visas på en sida och förväxlar ofta eller lägger till bokstäver. De har också svårt att förstå sambanden mellan ljud, bokstäver och ord, samt att tolka betydelsen av ord, fraser och hela textstycken.
Dysgrafi är en skrivstörning som innebär svårigheter att forma bokstäver och meningar. Det skapar utmaningar inom interpunktion, handstil och grammatik.
Dyskalkyli är en inlärningssvårighet som gäller igenkänning av siffror, räknefärdigheter och förståelse av grundläggande matematiska begrepp.
Det är fortfarande okänt vad som exakt orsakar inlärningssvårigheter, även om forskare har identifierat vissa skillnader i hjärnans struktur hos drabbade. Den språkrelaterade delen av hjärnan, kallad planum temporale, finns på båda sidor om hjärnan. Hos personer med dyslexi är den vänstra och högra strukturen lika stora, medan det vänstra planum temporale hos personer utan dyslexi är betydligt större. Snarare än att bero på en enskild neurologisk orsak kan inlärningssvårigheter ha flera bakomliggande faktorer, såsom genetik, avvikelser i hjärnans utveckling under fostertiden samt miljögifter.
En logoped undersöker tal- och språksvårigheter genom att testa ett barns uttal och ordförråd och jämföra resultaten med utvecklingsnivån hos andra barn i samma ålder. Intelligens kartläggs av en psykolog, och en läkare letar efter möjliga öroninflammationer som kan ha påverkat hörseln. Vid hörselproblem kan en audiolog konsulteras, och en läkare kan även undersöka barnets hals och stämband vid artikulationsproblem. Svårigheter med akademiska färdigheter som läsning, skrivning och matematik utvärderas med standardiserade tester, kompletterat med syn- och hörselprov.
Lärare använder ofta repetitiva övningar som aktiverar flera sinnena, exempelvis syn, hörsel och känsel. Undervisningen sker vanligtvis i lugnt tempo, och behandlingen är starkt individualiserad. Elever med skrivsvårigheter kan exempelvis kompenseras med hjälpmedel som diktafoner för anteckningar. Många elever får dessutom stöd av skolassistenter i klassrummet. Har eleven mycket svåra inlärningssvårigheter kan en personlig assistent behövas för att hjälpa barnet genom skoldagen. Vissa mediciner kan också hjälpa elever som har svårt att fokusera.
Många tror felaktigt att barn med inlärningssvårigheter är intellektuellt underlägsna. En inlärningssvårighet har dock ingenting med intelligens att göra. Kända personer som Albert Einstein och general George Patton hade inlärningssvårigheter, men de lät dem aldrig hindra sina framgångar. En annan vanlig missuppfattning är att inlärningssvårigheter kan botas – i verkligheten är de livslånga tillstånd som kan hanteras med rätt strategier och stöd.
Det är viktigt att komma ihåg att inte varje inlärningsproblem är en inlärningssvårighet. Många barn utvecklas helt enkelt långsammare än jämnåriga när det gäller vissa färdigheter. Ett barn kan vara sent moget snarare än ha en faktisk inlärningssvårighet. För att en diagnos ska kunna ställas måste särskilda kriterier uppfyllas, därför är en professionell utredning alltid avgörande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online