Petit mal-anfall, även kallade absensanfall eller frånvaroanfall, drabbar personer med anfallssjukdomar. En anfallssjukdom (epilepsi) är en neurologisk sjukdom som orsakas av korta, kraftiga elektriska impulser som påverkar hela eller delar av hjärnan. Sjukdomen kan ge upphov till anfall som varar från några sekunder upp till flera minuter. Petit mal-anfall är dock bara en av många olika anfallstyper. Om du eller någon i din närhet har petit mal-anfall är det viktigt att känna till de klassiska tecknen och symtomen – samt hur anfallen diagnostiseras och behandlas.
Anfall klassificeras i specifika kategorier: partiella anfall (enkla och komplexa), icke-epileptiska anfall, status epilepticus och generaliserade anfall. Petit mal-anfall är en typ av generaliserat anfall – liksom atoniska, toniskt-kloniska och myoklona anfall. Vid ett generaliserat anfall påverkas båda hjärnhalvorna av elektriska urladdningar.
Tecken på petit mal-anfall är de fysiska manifestationer som andra personer kan observera. En person som får ett petit mal-anfall kan plötsligt sluta prata mitt i en mening och uppvisa en tom, stirrande blick samt bristande rörelser. Vid längre anfall kan så kallade automatismer förekomma, exempelvis att personen smackar med läpparna, tuggar, fumlar eller fingrar på kläderna. Ibland fladdrar även ögonen under anfallet. Petit mal-anfall varar vanligtvis i två till femton sekunder.
Medan tecken är det som andra personer lägger märke till, är symtom det som den drabbade själv känner och upplever. Eftersom dessa anfall är mycket abrupta och leder till tillfälliga medvetandebortfall är det vanligt att personen inte alls är medveten om att anfallet har inträffat. När anfallet är över fortsätter hen ofta med det hen höll på med som om ingenting hänt – helt utan minne av själva anfallet.
Eftersom petit mal-anfall är korta och ofta svåra att upptäcka kan de hos barn förekomma så ofta som 50 till 100 gånger per dag. Anfallen kan störa barnets förmåga att fungera och lära sig i skolmiljön, och dessa svårigheter misstas i början ofta för beteendeproblem. Det kan därför ibland dröja flera månader innan barnet får en medicinsk utredning.
Förutom neurologisk och beteendemässig undersökning, blodprov och neuropsykologisk testning är elektroencefalografi (EEG) en vanlig metod för att diagnostisera en anfallssjukdom. Vid en EEG-registrering dokumenteras onormal hjärnvågsaktivitet via elektroder som fästs på hårbotten. Andra undersökningar, såsom datortomografi (DT) och magnetkameraundersökning (MR), kan användas för att utesluta andra neurologiska sjukdomar som kan orsaka anfall.
De flesta blir anfallsfria med ett enda antiepileptiskt läkemedel – men det kan ta tid att hitta rätt behandling. Läkaren provar troligen ett läkemedel i taget för att se vilket som bäst eliminerar eller minskar petit mal-anfall. Behandlingen inleds med en låg dos som sedan ökas gradvis tills anfallen är under kontroll.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online