Ett anfall är ett symtom på en störning i hjärnan och orsakas av en plötslig ökning av elektrisk aktivitet i hjärnvävnaden. Symtomen varierar beroende på vilken del av hjärnan som är involverad. Ett anfall kan ge upphov till okontrollerbara muskelryckningar eller kramper, men det kan också ha mycket milda symtom. Ibland leder anfallet till medvetslöshet.
Över två miljoner amerikaner lever med en anfallssjukdom, och den kan uppträda när som helst under livet. Du behöver inte ha diagnosen epilepsi för att drabbas av ett anfall. Epilepsi innebär att du får återkommande anfall, men ett enstaka anfall kan utlösas av exempelvis feber, abstinens efter läkemedel eller droger samt obalans i blodsockret. Ett anfall kan pågå allt från några sekunder till flera minuter.
Om du börjar få anfall kommer din läkare att försöka ta reda på orsaken. Anfallssjukdomar kan bero på huvudtrauma, till exempel hjärnskador eller syrebrist i samband med förlossningen. Andra tillstånd kan ibland ligga bakom, såsom hjärntumörer, blyförgiftning eller infektionssjukdomar som hjärnhinneinflammation (meningit) eller hjärninflammation (encefalit). Enligt Epilepsy Foundation har hela sju av tio fall av epilepsi ingen känd orsak.
De två huvudtyperna av anfall är partiella anfall och generaliserade anfall.
Partiella, eller fokala, anfall börjar i en begränsad del av hjärnan och kan vara antingen enkla eller komplexa. Ett enkelt partiellt anfall påverkar inte minnet, medan ett komplext partiellt anfall kan påverka beteendet samt medvetenheten och minnet före och efter anfallet.
Generaliserade anfall involverar större områden av hjärnan och delas in i flera undertyper, bland annat tonisk-kloniska anfall (tidigare kallat grand mal), absenser (petit mal) och myoklona anfall.
Symtomen varierar beroende på vilken hjärndel som är engagerad. De flesta anfall innebär ryckningar eller skakningar, men vissa anfall yttrar sig endast som korta stirrande episoder. Under ett anfall kan du uppleva synförändringar, som blinkande ljus, eller en metallisk eller bitter smak i munnen. Många känner även av muskelspänningar eller att musklerna drar ihop sig.
Om du ser någon annan få ett anfall är det viktigaste att skydda personen från skador. Lägg personen på sidan för att förhindra att hen andas in kräkas, håll dig lugn och flytta bort vassa föremål i närheten. De flesta anfall upphör av sig själva. Sjukvårdspersonal kommer att vilja veta hur länge anfallet varade och vilka kroppsdelar som påverkades, så försök om möjligt hålla reda på tiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online