Tinninglobsepilepsi (TLE) drabbar omkring hälften av alla som får en epilepsidiagnos. Även om det finns flera undersökningar – som EEG och magnetresonanstomografi (MR) – som kan fastställa diagnosen, kan de sällan ge något tydligt svar på varför sjukdomen uppstår. Orsakerna har delats in i olika kategorier, men många personer som lever med tinninglobsepilepsi får aldrig veta exakt varför just de drabbades.
Läkarna vet var anfallen utgår ifrån, hur de påverkar hjärnan som helhet och hur symtomen kan behandlas. Det enda de ofta inte kan svara på är varför anfallen uppstår. Cirka 24 olika läkemedel finns tillgängliga mot epileptiska anfall, men behandlingen är ofta en lång process av prövning och anpassning, eftersom inget läkemedel fungerar för alla. Skulle orsakerna kunna fastställas säkert skulle både läkarnas arbete och patienternas vardag bli betydligt enklare.
Tinninglobsepilepsi är en neurologisk störning som kan börja i den ena eller båda tinningloberna. Sjukdomen kan ge upphov till partiella anfall eller till mer omfattande anfall som engagerar hela kroppen. Det beror på hjärnans täta nätverk av kopplingar, som i vissa fall gör att anfallsaktiviteten sprider sig genom hela hjärnan. Och precis som ingen människa är den andra lik är inte heller deras sjukdomar, symtom eller orsaker identiska.
Det finns två huvudtyper av tinninglobsepilepsi, båda med skilda orsaksbilder:
Mesial tinninglobsepilepsi (MTLE) utgår från hippokampus och den parahippokampala vindlingen djupt inne i tinningloben. Detta är den vanligaste formen, och den har kopplats till skador på hippokampus, exempelvis hjärntumörer eller kärlmissbildningar.
Lateral tinninglobsepilepsi (LTLE) är ovanligare vid diagnos och börjar i neocortex, det yttre lagret av tinningloben. Denna form har oftare ärftliga orsaker och benämns då idiopatisk epilepsi.
Flera olika faktorer har kopplats till båda typerna av tinninglobsepilepsi, men ingen orsak är helt säker vid diagnosstillfället.
Neurologer misstänker att feberkramper hos spädbarn och småbarn kan vara en bidragande faktor. Feberkramper är i de flesta fall relativt vanliga och ofarliga när ett litet barn får hög feber, men om de varar i 15 minuter eller längre kan hippokampus skadas, vilket ökar risken att barnet utvecklar tinninglobsepilepsi senare i livet.
En annan möjlig orsak är trauma som leder till kontusioner (blödningar och tryckskador i hjärnvävnaden). Sådana skador kan bero på användning av tang under en svår förlossning, eller vara resultatet av huvudtrauma senare i livet, till exempel vid ett fall eller en trafikolycka.
Vissa fall klassificeras dessutom som kryptogena, vilket innebär att man misstänker en orsak men inte kan identifiera den säkert. Situationen försvåras ytterligare av att de flesta fall av TLE diagnostiseras utifrån patientens sjukdomshistoria snarare än genom objektiva diagnostiska tester.
Att leva med epilepsi väcker många starka känslor som måste hanteras varje dag: rädsla, skamkänslor, oro inför när nästa anfall kan komma samt en känsla av otillräcklighet på grund av fysiska begränsningar. Att dessutom inte veta varför man drabbats förstärker ofta dessa känslor.
Stöd från familj och vänner är ovärderligt, men ibland behöver man prata med andra som går igenom samma sak av samma skäl. Att ansluta sig till en stödgrupp för personer med epilepsi kan göra det lättare att bearbeta sina känslor och känna sig mindre ensam.
Även om epilepsi inte går att botas, och orsaken kanske aldrig blir helt känd, känner många till sina egna triggfaktorer. Här är tre viktiga råd:
Sov ordentligt. Trötthet är en av de främsta utlösande faktorerna bakom anfall, så tillräcklig vila är avgörande.
Undvik stress. Ångest och stress förvärrar anfallen – ett partiellt anfall där medvetandet bevaras kan annars övergå i ett tonisk-kloniskt anfall, där medvetandet förloras och hela kroppen stelnar och rycker okontrollerat.
Ta alltid dina mediciner. Tyvärr saknar många personer med epilepsi den ekonomiska möjlighet som krävs för att skaffa sina mediciner, eftersom kostnaderna ofta är höga. Om du eller någon du känner inte har råd med era anfallsmediciner finns det organisationer som erbjuder dem till låg kostnad eller helt gratis, beroende på er ekonomiska situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online