Tourettes syndrom (TS) diskvalificerar inte automatiskt någon från polistjänst. ADA kräver individuell bedömning.
Viktiga överväganden
- Väsentliga funktioner: Vapenbehörighet, körning, insatsmetoder, verbala kommandon, rapportskrivande, stressbeslut.
- Tik-påverkan: Motortikar (huvudrystningar, axelhiss) vs. vokala tikar (gnisslande, coprolali). Frekvens, svårighetsgrad, undertryckbarhet spelar roll.
- Komorbiditet: ADHD, OCD, ångest, raseriattacker — ofta mer funktionshinderande än tikar ensamma.
- Läkemelseffekter: Alfa-2 agonisterna (guanfacin), antipsykotika — sedering, kognitiv försening möjlig.
ADA-ramverk
- Är individen **kvalificerad** (uppfyller utbildning, bakgrund, fysisk kapacitet)?
- Begränsar TS **väsentligt** en stor livsaktivitet? (Vanligtvis ja.)
- Kan **rimlig anpassning** möjliggöra utförande av väsentliga funktioner?
Möjliga anpassningar
- Modifierat schema för läkemedstidpunkt
- Tyst arbetsplats för rapportskrivande
- Tik-undertryckningspauser vid långa insatser
- Icke-patrulltjänst (utredning, samhällsliaison) om patrullfunktioner är försvagade
- Assistanthund? (Sällsynt för TS; mer för PTSD-komorbiditet)
Myndighets discretionsutrymme
- Ingen federallag förbjuder TS-poliser.
- Vissa myndigheter har generella medicinska standarder (anfechtbara under ADA).
- Villkorat erbjudande → individuell medicinsk/psyk utredning → interaktiv process.
Framgångsfaktorer
- Lindriga-måttliga tikar, välkontrollerade komorbiditeter
- Självmedvetenhet, copingstrategier, vilja att informera
- Stödjande ledning
Många med TS tjänar framgångsrikt inom polisen. Hindret är ofta stigma, inte funktion.
