Kan tourettes syndrom hindra dig från att bli polis?

Tourettes syndrom (TS) är ett neurologiskt tillstånd som kännetecknas av tics – ofrivilliga, upprepade rörelser eller ljud. Tics kan vara motoriska, som blinkningar och ryckningar, eller verbala, som harklingar och spontana uttryck. Tillståndet förekommer i allt från lindriga former som knappt märks till svårare varianter som kan påverka vardagen avsevärt.

Vad innebär tourettes syndrom i praktiken?

Svårighetsgraden varierar kraftigt mellan individer. Vissa personer med TS upplever endast milda, sporadiska tics, medan andra har mer uttalade symtom som kan störa koncentration, kommunikation och dagliga aktiviteter. Det finns idag inget botemedel, men flera behandlingsformer – framför allt beteendeterapi och i vissa fall medicinering – kan hjälpa till att hantera symtomen. Hos många minskar dessutom ticsen med åldern.

Är det möjligt att bli polis med tourettes syndrom?

Det finns ingen lag eller regel som generellt utesluter personer med tourettes syndrom från polisyrket. Däremot kan enskilda polismyndigheter ha riktlinjer som begränsar möjligheten att tjänstgöra vid vissa medicinska tillstånd. Sådana riktlinjer bygger vanligtvis på en bedömning av om tillståndet kan påverka förmågan att utföra arbetet säkert och effektivt.

I Sverige bedöms sökande till polisutbildningen individuellt genom hälsodeklaration och läkartestning. Ett tillstånd som tourettes syndrom leder alltså inte automatiskt till avslag – avgörande är hur uttalade symtomen är och hur de kan tänkas påverka tjänsteutövningen i konkreta situationer.

Diskrimineringslagstiftningen ger visst skydd

I USA förbjuder Americans with Disabilities Act (ADA) arbetsgivare att diskriminera personer med funktionsnedsättningar, och lagen omfattar även polismyndigheter. Arbetsgivaren ska dessutom göra rimliga anpassningar för medarbetare med funktionsnedsättningar, såvida detta inte innebär en oproportionerlig börda för verksamheten.

Betydelsen av detta är att en polismyndighet som har restriktiva regler ändå kan vara skyldig att överväga anpassningar för kvalificerade sökande med TS. Det kan exempelvis handla om en modifierad tjänstefunktion, extra utbildning eller annat stöd som hjälper personen att hantera sina symtom i arbetet. Liknande principer om proportionalitet och individuell bedömning återfinns även i europeisk och svensk diskrimineringslagstiftning.

Sammanfattning

Tourettes syndrom är i sig inget hinder för att bli polis. Det slutliga beslutet fattas alltid av den enskilda polismyndigheten eller av den instans som ansvarar för lämplighetsbedömningen, och det baseras på en helhetsbedömning av symtomens svårighetsgrad och deras påverkan på arbetsförmågan. Diskrimineringslagstiftningen innebär dock att personer med TS inte får nekas möjligheten enbart på grund av diagnosen – utan att en individuell, saklig prövning har gjorts.