Dystoni: Vad betyder den medicinska termen?

Den medicinska termen dystoni betyder muskelspänningsstörning. Dystoni är en neurologisk rörelsestörning där ofrivilliga muskelkontraktioner gör att den drabbade kroppsdelen vrider sig eller hamnar i en onormal, ofta förvriden, ställning.

Hur uppstår dystoni?

Dystoni orsakas av störningar i de delar av hjärnan som styr rörelser, främst basala ganglierna. Signalerna till musklerna blir felaktiga, vilket leder till långvariga eller återkommande sammandragningar. Tillståndet kan vara ärftligt eller uppkomma utan känd orsak, men kan också bero på läkemedel, skador eller andra neurologiska sjukdomar.

Olika former av dystoni

Dystoni klassificeras utifrån vilka kroppsdelar som påverkas:

• Fokal dystoni – drabbar en enda kroppsdel, exempelvis halsen (cervikal dystoni, även kallad spasmodisk torticollis), ögonlocken (blefarospasm) eller handen vid så kallade skrivkramper.
• Segmentell dystoni – omfattar två eller flera angränsande kroppsdelar.
• Generaliserad dystoni – påverkar stora delar av kroppen och kan göra gång och vardagsaktiviteter mycket besvärliga.

Vanliga symtom

Symtomen varierar beroende på form, men kännetecknas ofta av ofrivilliga vridningar, upprepade rörelser eller onormala hållningar. Många upplever att besvären minskar när de rör sig eller använder s.k. gestestrategier, som att lätt röra vid det drabbade området. Symtomen förvärras ofta vid stress och trötthet.

Behandlingsmöjligheter

Det finns idag flera behandlingsalternativ som kan lindra besvären, bland annat injektioner med botulinumtoxin i de drabbade musklerna, läkemedel samt fysioterapi. Vid svår dystoni kan djup hjärnstimulering (DBS) övervägas. En neurolog kan ställa diagnos och föreslå lämplig behandling utifrån den enskilda patientens behov.