Karpaltunnelsyndrom (KTS) är det kliniska syndromet som uppstår vid kompression av mediannerven i karpaltunneln vid handleden. Det är den vanligaste inhägningsneuropatin.
Anatom
Karpaltunneln är en smal osteofibros kanal bildad av karpallederna (botten och väggar) och det transversa karpalligamentet (tak). Den innehåller mediannerven och nio böjartendiner.
Patofysiologi
Ökat tryck i tunneln – från förtjockning av senafascier, synovit, ödem, massprocesser eller anatomiska varianter – komprimerar mediannerven, vilket orsakar ischemi och demyelinisering.
Klinisk bild
- Sensitiva symtom: Dömhet, prickling eller brännande känsla i mediannervens utbredningsområde (tumme, peka, långfinger och radial halva av ringfinger; sparar thenareminen eftersom den palmaris cutanea-grenen avskiljs proxiamalt).
- Nattliga symtom: Vakar ofta patienten; skakning av handen ger lättnad.
- Motoriska tecken (sent): Thenaratrofier, svaghet i opposition och abduktion, "apa-hand"-deformitet.
- Provokationstester: Tinels tecken vid handleden, Phalens manöver (handledsflexion i 60 sekunder), Durkans kompressionstest.
Diagnostik
- Klinisk anamnes och undersökning (hög specifitet och känslighet när kombinerade).
- Nervledningsstudier (NCS) / elektromyografi (EMG): bekräftar diagnos, graderar svårighetsgrad, utesluter andra neuropatier (cervikal radikulopati, pronator teres-syndrom).
- Ultraljud: tvärsnittsarea av mediannerven vid tunnelinloppet > 10–12 mm² stödjer diagnosen.
Behandling
Konservativ
- Handledsörtes i neutral ställning (natt ± dag)
- Aktivitetsanpassning och ergonomisk optimering
- NSAID (begränsade bevis)
- Kortisoninjektion (diagnostisk och terapeutisk; ger tillfällig lättnad)
Kirurgisk
- Karpaltunnelrelease (öppen eller endoskopisk): division av det transversa karpalligamentet.
- Indikerat vid persistenta/svåra symtom, thenaratrofier, NCS-bekräftad svår kompression, eller misslyckad konservativ behandling.
- Hög framgångsfrekvens (>90 % symtomlindring); låg komplikationsfrekvens.
Tidig diagnostik och behandling förhindrar irreversibel nervskada. Bilaterala symtom är vanliga; systemiska orsaker (diabetes, hypotyreos, graviditet, amyloidos) bör undersökas.
