Njurdialys är en medicinsk behandling där avfallsprodukter och överskottsvätska konstgjort avlägsnas från kroppen. Behandlingen utförs med hjälp av en dialysmaskin och blir nödvändig när njurarna är skadade eller helt slutat fungera. Vissa patienter har dessutom andra underliggande sjukdomar som kan leda till njursvikt.
Behandlingen är livsviktig eftersom den avlägsnar gifter och avfallsämnen som annars ansamlas i kroppen. En uppbyggnad av avfallsprodukter, gifter eller läkemedelsrester kan vara skadlig och i värsta fall till och med dödlig. Njurdialys bidrar på ett värdefullt sätt till att förbättra livskvaliteten för de flesta patienter.
Bland de vanligaste komplikationerna i samband med dialys finns vätskebrist (dehydrering) och elektrolytrubbningar. Om dessa inte åtgärdas kan de leda till hjärtproblem som kärlkramp (angina), lågt blodtryck (hypotoni) och arytmier. Det finns också risk för infektion i bukväggen, vilket kan orsaka inflammation i vävnaden. Dessutom kan artärernas muskulatur försvagas, och en bakteriell infektion kan i vissa fall leda till hjärnhinneinflammation (meningit).
Andra komplikationer omfattar blödning eller blodproppar på den plats där katetern förs in i kroppen. Sömnproblem kan också uppstå, ofta beroende på smärta, rastlöshet eller obehag. I vissa fall kan patienter drabbas av krampanfall till följd av behandlingen.
Komplikationer kan påverka hur väl behandlingen genomförs. Infektioner, blodproppar, elektrolytrubbningar och försvagade artärväggar försämrar dialysens kvalitet och nytta. Både läkare och patienter rekommenderas att vara uppmärksamma. Allt obehag som patienten upplever bör rapporteras till läkaren och undersökas omgående. Om detta lämnas obehandlat kan det leda till nedsatt rörlighet och i värsta fall döden.
Patienter och ansvariga läkare bör vara extra vaksamma för att behandlingen ska gå smidigt. Några tecken på komplikationer är smärta samt förändringar i huden runt insticksstället. Patienter bör även rapportera all blödning. Dessa problem kan åtgärdas beroende på tillståndets art. Vanligtvis används antibiotika eller kirurgisk behandling för att korrigera de flesta problemen.
Ett av de kortsiktiga syftena med behandlingen är att avlägsna avfallsprodukter och gifter från kroppen. Dialys hjälper också till att skapa balans mellan elektrolyter och vätskor. Patienter som genomgår dialys får en bättre fungerande kropp, återvunnen komfort och normaliserade kroppsfunktioner. Behandlingen skyddar patienter från att utveckla uremi till följd av sviktande njurar. Den förlänger även livslängden och förbättrar det allmänna välbefinnandet.
Beroende på patientens tillstånd utförs dialys i genomsnitt fyra timmar, tre gånger per vecka. Läkaren rekommenderar vanligtvis hur patienten ska fortsätta med denna livräddande teknik. Dialysdosen varierar mellan olika patienter och innefattar tiden på dialys, blodflödeshastigheten samt membranens funktioner, såsom ytarea och porositet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online