Njurens främsta uppgifter är att filtrera bort avfallsprodukter från blodet samt att upprätthålla kroppens elektrolytbalans och syra-bas-balans. Avfallsämnena utsöndras som urin och lämnar kroppen via urinblåsan. Njursvikt definieras som ett tillstånd där njurarna inte längre kan utföra dessa funktioner på ett tillfredsställande sätt.
De flesta läkare rekommenderar idag ingen specifik diet enbart för personer med njursvikt. Det finns dock flera kostrestriktioner som kan bidra till att bromsa sjukdomens utveckling – bland annat att minska proteinintaget samt att noggrant övervaka intaget av natrium och kalium.
Akut njursvikt kännetecknas av en plötslig debut. Orsaker kan bland annat vara sepsis (blodförgiftning) eller omfattande muskeltrauma, exempelvis svåra krosskador där stora mängder muskelvävnad läcker ut i blodbanan. Njurarna blir då överbelastade när de försöker filtrera bort nedbrytningsprodukterna från musklerna. Vissa läkemedel, som ibuprofen och naproxen, kan i stora mängder även de vara toxiska för njurarna. Dessutom kan sjukdomar som systemisk lupus erythematosus (SLE) bidra till akut njursvikt.
Kronisk njursvikt utvecklas långsamt under lång tid och försämras successivt. Sjukdomar som diabetes och högt blodtryck kan, om de inte hålls under kontroll, överbelasta njurarna och så småningom orsaka irreparabla skador.
En vanlig teori är att ett överskott av protein kan belasta njurarnas filtersystem och därmed förvärra problemet. Att enbart minska mängden protein är dock kanske inte hela lösningen. En artikel av Ben Best hänvisade till en studie från 1987 publicerad i Clinical Nephrology, som visade att typen av protein också spelar stor roll. Protein från kött belastade de nedsatta njurarna mest, följt tätt av mjölkprotein. Intressant nog hade vassleprotein ingen mätbar negativ effekt på njurfunktionen.
Ett högt saltintag är en betydande riskfaktor, eftersom många bearbetade livsmedel och snabbmat i den moderna kosten innehåller stora mängder natrium. För en redan överbelastad njure kan salt påverka blodtrycket och leda till vätskeansamling, vilket om det inte åtgärdas kan utvecklas till kongestiv hjärtsvikt. Lågsaltprodukter rekommenderas däremot inte, eftersom de ofta innehåller överskott av kalium. Hos personer med njursvikt kan för höga kaliumvärden ge upphov till oregelbunden hjärtrytm, som i värsta fall kan leda till hjärtinfarkt om tillståndet inte övervakas.
Som regel finns inga begränsningar av vätskeintaget, såvida du inte börjar lagra vätska i kroppen. Vid vätskeansamling är saltet oftast den skyldige, och läkare kommer då att noggrant övervaka ditt natriumintag.
Kosten vid njursvikt bör alltid anpassas individuellt utifrån sjukdomens stadium, blodprover och eventuella samtidiga sjukdomar. Kontakta därför alltid din läkare eller en legitimerad dietist innan du gör större förändringar i din kost.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online