1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Dödar Clorox Epstein-Barr-viruset på ytor? Fakta om klor och körtelfeber

Mononukleos – i Sverige ofta kallad körtelfeber eller "kysssjukan" – orsakas nästan alltid av Epstein-Barr-viruset (EBV), ett mycket vanligt förekommande herpesvirus. Många som har någon sjuk i familjen undrar om hushållsdesinfektionsmedel som Clorox, som innehåller natriumhypoklorit (klor), kan döda viruset på ytor i hemmet.

Kan klor avaktivera Epstein-Barr-viruset?

Ja. Natriumhypoklorit är ett av de mest effektiva desinfektionsmedlen som finns tillgängliga för konsumenter. Det verkar mot ett brett spektrum av mikroorganismer och kan avaktivera både bakterier, svampar och virus – inklusive höljebärande virus som Epstein-Barr-viruset. Eftersom EBV har ett yttre fetthölje är det relativt känsligt för kemiska desinfektionsmedel som klor.

En korrekt utspädd klorlösning kan därför användas för att desinfektera ytor som kan ha kommit i kontakt med saliv, till exempel dörrhandtag, bordsytor, leksaker och gemensamma föremål.

Så använder du klorlösning på rätt sätt

Rätt utspädning

För allmän desinfektion av ytor rekommenderas ungefär 1 deciliter hushållsklor (ca 5 % natriumhypoklorit) per 4 liter vatten. Använd alltid färska blandningar och följ anvisningarna på produkten du har hemma.

Tillräcklig kontakttid

Låt lösningen bli kvar på ytan så att den förblir fuktig i minst en minut – gärna några minuter längre – innan du torkar av med rent vatten eller låter ytan lufttorka. Kontakttiden är avgörande för att viruset ska avaktiveras helt.

Säkerhet först

Använd handskar och se till att rummet är väl ventilerat under rengöringen. Blanda aldrig klor med ammoniak eller andra rengöringsmedel, eftersom det då kan bildas farliga gaser.

Hur länge överlever viruset på ytor?

EBV sprids framför allt genom direktkontakt med saliv, exempelvis via kyssar, delade drinkglas, flaskor eller bestick. Viruset kan överleva en kort tid på ytor och föremål, men smitta via ytor bedöms vara betydligt mindre vanlig än smittspridning genom nära kontakt. Regelbunden rengöring av gemensamma ytor kan ändå bidra till att minska risken, särskilt i hem där någon är sjuk.

Sammanfattning

Clorox och andra klordesinfektionsmedel är effektiva mot Epstein-Barr-viruset när de används i rätt koncentration och med tillräcklig kontakttid. Kombinera ytdesinfektion med noggrann handhygien och undvik att dela personliga föremål som glas, flaskor och bestick – det ger det bästa skyddet mot körtelfeber.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online