Öroninfektioner och öroninflammationer, medicinskt benämnda som otiter, hör till de vanligaste sjukdomarna hos barn. Enligt det amerikanska institutet National Institute on Deafness and Other Communication Disorders har tre av fyra barn haft minst en öroninfektion innan de fyller tre år. De flesta öroninfektioner är dock inte farliga och läker ofta av sig själva inom några dagar. Dessutom slutar de flesta barn att drabbas av öroninfektioner vid fyra–fem års ålder. Det finns flera olika typer av öroninfektioner, som skiljer sig åt beroende på var i örat de uppstår och vilken mikroorganism som orsakar dem.
Otitis externa är en infektion eller inflammation i hörselgången, alltså området mellan trumhinnan och ytterörat. Tillståndet kallas ofta för simmaröra, eftersom det ofta utlöses av exponering för orent vatten eller av skador från felaktig rengöring av öronen. Orsakerna kan vara både bakteriella och svamprelaterade. Behandlingen kan omfatta antibiotika, noggrann rengöring, smärtlindring samt att hålla öronen helt fria från vatten under läkningsperioden.
Akut otitis media betecknar en infektion i mellanörat, som ofta uppstår i samband med förkylning eller blockering av örontrumpeterna (Eustachius rör). Denna typ av infektion drabbar framför allt barn och orsakas antingen av virus eller bakterier. De flesta fall läker av sig själva, men läkaren kan ibland förskriva antibiotika, smärtlindrande läkemedel eller örondroppar.
Kronisk otitis media är en återkommande eller ihållande infektion i mellanörat. Det är ett allvarligt tillstånd som, om det lämnas obehandlat, kan leda till perforerad trumhinna eller skada på strukturerna i mellanörat. Behandlingsalternativen varierar allt från noggrann rengöring och förebyggande åtgärder till intensiv antibiotikabehandling och operation.
Denna typ av öroninfektion kallas också för glue ear, på svenska ofta kallat klistrigt öra. Den förekommer oftast hos barn mellan sex månader och två års ålder och har fått sitt namn tack vare ansamling av vätska eller var i mellanörat. Läkare försöker vanligtvis behandla tillståndet med antibiotika. Om läkemedlen inte hjälper kan kirurgisk insättning av ventilationsrör (dränage) bli nödvändig.
När trumhinnan blir inflammerad svarar den ibland med att bilda små blåsor. Detta tillstånd kallas infektiös myringit och orsakas av bakterier i örat. Behandlingen består av antibiotika, smärtlindring samt att en läkare punkterar blåsorna.
Rör vid området bakom ditt öra – benet du känner där kallas processus mastoideus, eller mastoiden. Akut mastoidit är en infektion i detta ben, orsakad av en tidigare öroninfektion. Vid akut mastoidit är huden över benet röd och svullen, det kommer utflöde från örat och du har sannolikt svår smärta och feber. Sök omedelbart akut vård för denna typ av öroninfektion, eftersom den kan leda till blodförgiftning, dövhet och förlamning i ansiktet. Behandlingen består av intravenösa antibiotika samt eventuellt kirurgisk dränering av benet.
Vestibularnerven förmedlar information från innerörats balansorgan till hjärnan om hur långt, hur fort och i vilken riktning huvudet rör sig. Vestibulär neuronit är en inflammation i denna nerv, oftast orsakad av en virusinfektion. Symtomen yttrar sig som kraftig yrsel, illamående och kräkningar. Antihistaminer och läkemedel mot illamående utgör de vanligaste behandlingsalternativen.
Detta är en infektion i hörselnerven orsakad av herpes zoster-viruset – samma virus som ger bältros. Symtomen kan variera från yrsel till små blåsor på ytterörat, i hörselgången och även i ansiktet och på halsen. Behandlingen kan omfatta antivirala läkemedel, smärtstillande medel och i vissa fall kirurgi.
Kontakta vårdcentralen om du eller ditt barn har öronvärk som inte går över inom några dagar, feber i kombination med öronbesvär, vätska eller var som kommer ur örat, nedsatt hörsel eller kraftig yrsel. Vid svår smärta, hög feber, rodnad och svullnad bakom örat eller tecken på ansiktsförlamning bör du däremot söka akut vård direkt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online