Akustiskt neurom kännetecknas av en godartad (icke-cancerös) tumör som bildas på den kranialnerv som löper från hjärnan till innerörat. Det är en av de mindre vanliga orsakerna till tinnitus, ett tillstånd som ger upphov till ringningar eller andra ljud i örat utan yttre ljudkälla. Behandling finns för båda tillstånden, och valet beror på flera faktorer. Utöver specifik behandling mot tinnitus leder behandling av själva neuromet ofta till en förbättring av tinnitusbesvären.
Akustiska neurom växer vanligtvis långsamt. Om tumören är liten och endast orsakar lindriga symtom – eller inga alls – rekommenderas ofta så kallad aktiv övervakning. Detta gäller särskilt för personer som inte är lämpliga kandidater för standardbehandlingar, exempelvis äldre eller personer med nedsatt allmänhälsa. Läkaren bokar in regelbundna kontroller med magnetresonanstomografi (MR) och hörtester för att avgöra om tumören växer eller orsakar komplikationer. Bedömer läkaren vid något tillfälle att tumören börjat utgöra ett problem, föreslås en lämplig behandlingsplan.
Om tumören orsakar komplikationer, exempelvis progredierande hörselnedsättning, finns två huvudsakliga behandlingsalternativ. Din läkare hjälper dig att bedöma vilket alternativ som passar bäst för din situation.
Vid stereotaktisk radiokirurgi riktas flera strålkällor exakt mot tumören. Varje enskild stråle är relativt svag, men där strålarna sammanstrålar vid tumören levereras en kraftfull dos strålning. Målet är att stoppa tumörens tillväxt. Den fulla effekten kan dröja månader eller år, och regelbunden uppföljning med undersökningar och bilddiagnostik krävs för att följa utvecklingen.
Kirurgi syftar till att avlägsna hela tumören för att skydda ansiktsnerven, förebygga ansiktsförlamning och i möjligaste mån bevara hörseln. Efter operationen krävs vanligtvis sjukhusvård i upp till en vecka. Om operationen inte kunde avlägsna hela tumören kan radiokirurgi bli aktuell vid ett senare skede.
Enheter som avger "vitt brus" – en jämn, neutral ljudtyp – kan maskera de ringningar och andra ljud som är typiska för tinnitus. Sådana ljud finns i apparater för vitt brus, i vissa hörapparater samt i särskilda maskeringsenheter som ser ut och fungerar ungefär som hörapparater.
Vissa läkemedel, som normalt används mot andra tillstånd, kan lindra symtomen men botar inte tinnitus.
Tricykliska antidepressiva läkemedel, exempelvis amitriptylin, används ibland vid svåra besvär. Möjliga biverkningar är bland annat torr mun, suddig syn och hjärtproblem. Xanax (alprazolam), ett lugnande medel mot ångest, är ett annat möjligt alternativ. Det kan dock vara beroendeframkallande och ge biverkningar som dåsighet och illamående. Campral (acamprosat), som ordineras vid alkoholberoende, tycks hjälpa vissa patienter, men mer forskning krävs för att fastställa dess effekt vid tinnitus.
Du kan själv göra flera saker för att undvika att förvärra din tinnitus. Undvik vanliga irriterande faktorer som hög musik och nikotin, som påverkar blodcirkulationen negativt. Stress förstärker ofta besvären – försök därför att aktivt hantera stress i din vardag. Minska eller uteslut alkohol, eftersom alkohol vidgar blodkärlen och ökar blodflödet till innerörat, vilket kan förstärka symtomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online