Infektioner i mellanörat läker ibland av sig själva utan behandling. I många fall väljer dock läkare att skriva ut antibiotika för att hjälpa kroppen att bekämpa de bakterier som orsakar infektionen. Antibiotika är läkemedel som dödar bakterier, och eftersom de klassas som läkemedel måste de godkännas av myndigheter som den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA innan de får användas.
Penicilliner är den vanligast förskrivna gruppen av antibiotika vid öroninfektioner. Amoxicillin och Augmentin är två välkända exempel. Amoxicillin, som i grunden är en syntetisk form av penicillin, är det generiska namnet för nästan alla antibiotika som förskrivs mot öroninfektioner. Läkare föredrar ofta detta preparat eftersom det ger mindre diarré än många andra alternativ. Amoxicillin är dessutom prisvärt, behöver bara tas tre gånger per dag och tas upp väl av kroppen. Förutom mild diarré kan utslag förekomma som biverkning – och utslag kan i vissa fall vara ett tecken på att patienten är allergisk mot antibiotikan.
Augmentin är en vidareutveckling av amoxicillin med tillsatta ämnen som syftar till att motverka bakteriell resistens. När andra läkemedel inte har haft effekt kan Augmentin ofta lyckas bota infektionen.
Tre typer av sulfonamidantibiotika används för att behandla öroninfektioner. Septra och Bactrim är två kända varumärken för sulfonamidläkemedel, som ofta kombineras med trimetoprim. Dessa preparat används främst hos barn som är allergiska mot penicillin. Möjliga biverkningar är dock utslag, diarré, kräkningar, minskad mängd vita blodkroppar samt ökad känslighet för solljus och lindrig illamående.
Gantrisin, som i flytande form innehåller acetylsulfisoxazol, förskrivs ofta som ett förebyggande läkemedel till barn med återkommande infektioner och tas bara en gång om dagen. Preparatet är godkänt för behandling av akut otitis media (mellanöroninfektion) – den vanligaste orsaken till att antibiotika förskrivs till barn. Läkemedlet används i kombination med penicillin eller erytromycin.
Inom cefalosporingruppen finns flera läkemedel som effektivt kan behandla öroninfektioner. Ett exempel är Ceclor, ett relativt billigt men effektivt preparat. Biverkningar inkluderar diarré, utslag eller allergiska reaktioner. Personer som är allergiska mot penicillin löper även stor risk att reagera på cefalosporiner. Nyare preparat inom gruppen är Ceftin, Vantin, Cefzil, Lorabid och Suprax.
Kombinationer av flera antibiotika kan också användas vid öroninfektioner. Ett exempel är Pediazole, ett preparat som kombinerar sulfisoxazol och erytromycin. Det kan förskrivas till patienter som är allergiska mot penicillin. Biverkningar kan vara illamående, diarré, magkramp och kräkningar. Barn bör avbryta behandlingen om utslag uppstår.
Trots att det finns många olika antibiotika på marknaden uttrycker både FDA och hälsospecialister allt större oro över det växande antalet bakterier som har blivit resistenta mot läkemedlen. Föräldrar uppmanas därför att vara noggranna och se till att varje dos ges i rätt tid. Missade doser kan gynna tillväxten av resistenta bakterier. Det är avgörande att medicinen tas enligt anvisningarna och att läkarens ordinationer följs strikt. Behandlingen är oftast en tio dagar lång kur, särskilt för barn under sex års ålder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online