Diskbråck eller spondylolistes? Så skiljer sig de två ryggbesvären åt

Diskbråck och spondylolistes är två tillstånd som kan orsaka betydande smärta och påverka både stabiliteten och funktionen i ryggraden. Även om båda drabbar ryggen skiljer de sig grundläggande åt: diskbråck påverkar mellankotskivorna mellan kotorna, medan spondylolistes drabbar själva kotorna.

Vad är ett diskbråck?

Vid ett diskbråck pressas delar av den mjuka, geléaktiga kärnan i en mellankotskiva ut genom sprickor i skivans yttre, sega hölje. Det utträngda materialet kan då trycka mot ryggmärgen eller nerverötterna, vilket ofta ger smärta, domningar och stickningar som kan stråla ut i armar eller ben, beroende på var bråcket sitter. Vanliga symtom är ischiassmärta, som strålar ned i benet, samt svaghet eller känselnedsättning i den drabbade extremiteten.

Vad är spondylolistes?

Vid spondylolistes glider en kota ur sitt normala läge och hamnar onormalt i förhållande till kotan under. Detta kan leda till instabilitet i ryggraden, kronisk ländryggssmärta, stelhet och i vissa fall tryck mot nerver, med liknande utstrålande besvär som vid ett diskbråck.

Orsaker

Orsaker till diskbråck

Belastning och fysiskt trauma är bland de vanligaste orsakerna till diskbråck. Åldrande gör också skivorna mindre elastiska och mer utsatta för sprickor. De flesta diskbråck uppstår i ländryggen, alltså den nedre delen av ryggraden, eftersom den bär störst belastning.

Orsaker till spondylolistes

Vissa former av spondylolistes är medfödda, medan andra beror på degeneration av mellankotskivorna med åldern eller på spondylos – ett slitagebetingat tillstånd som kan försvaga kotorna genom stressfrakturer. Ältidens idrottare, exempelvis gymnaster och tyngdlyftare, löper ökad risk på grund av upprepade översträckningsrörelser i ländryggen.

Behandling

Behandlingsalternativen för både diskbråck och spondylolistes är i stort sett desamma och omfattar:

• Vila och anpassning av aktivitetsnivån
• Smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel
• Fysioterapi med styrke- och rörlighetsträning
• Injektioner med kortison vid ihållande smärta
• Kirurgi i svåra fall där konservativ behandling inte hjälper

I de flesta fall går besvären över med icke-kirurgisk behandling inom några veckor till månader. Upp sök vård om du får kraftig smärta, nedsatt känsel, svaghet i benen eller problem med blås- eller tarmfunktion, eftersom det kan vara tecken på allvarlig nervpåverkan.