Ankyloserande spondylit är en kronisk inflammatorisk sjukdom som främst drabbar lederna mellan kotorna i ryggen samt övergången mellan ryggraden och bäckenet. Smärtan och stelheten kommer ofta smygande och blir tydligast vid vila, medan rörelse brukar lindra besvären. Sjukdomen kan dock även orsaka smärta och inflammation i andra delar av kroppen.
En specifik orsak till ankyloserande spondylit har ännu inte identifierats, men forskningen pekar på ett tydligt samband med ärftlighet. Enligt Mayo Clinic har personer som bär på arvsanlaget HLA-B27 en betydligt högre risk att utveckla sjukdomen än andra. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla med anlaget inte insjuknar, vilket tyder på att även andra faktorer spelar roll.
Män löper större risk än kvinnor att drabbas av ankyloserande spondylit. Sjukdomen debuterar oftast i sen tonåren eller i unga vuxna åldern, vanligen mellan slutet av tonåren och 40 års ålder. Tidig diagnos är viktig eftersom behandling kan bromsa sjukdomens utveckling och minska risken för bestående skador på ryggraden.
Sjukdomen kan orsaka inflammation i ögonen, ett tillstånd som kallas irit eller framkamma uveit. Detta kan leda till suddig syn, ljuskänslighet, rodnad och smärta i ögat. Symtomen kräver oftast snar behandling av ögonläkare för att undvika komplikationer.
I mer sällsynta fall kan inflammationen sprida sig till hjärtat. Om det händer kan hjärtklaffarna bli inflammerade, vilket kan leda till att aortan förändras och klaffen inte stänger ordentligt – ett tillstånd som kallas aortainsufficiens eller aortaklaffel. Därför följer läkare ibland upp hjärtfunktionen hos patienter med långvarig sjukdom.
Enligt Mayo Clinic bör patienter med ankyloserande spondylit sluta röka så snart som möjligt. Sjukdomen kan redan göra andningen besvärlig genom att bröstkorgens rörlighet minskar, och rökning försvårar andningen ytterligare. Att sluta röka förbättrar dessutom effekten av medicinsk behandling och minskar den allmänna inflammationen i kroppen.
Det finns idag ingen bot mot ankyloserande spondylit, men rätt behandling gör stor skillnad. Regelbunden fysisk aktivitet, träning av hållning och rörlighet samt fysioterapi är centrala delar av vården. Läkemedel som antiinflammatoriska preparat och biologiska läkemedel kan lindra smärta och bromsa inflammation. Med god uppföljning kan de flesta leva ett aktivt liv trots diagnosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online