Att skilja mellan kronisk ryggsmärta och besvär från en ryggskada handlar till stor del om vilken typ av smärta du upplever och var den kommer ifrån. Brännande eller stickande smärta, som vid en klämd nerv, klassas som neuropatisk smärta och beror oftast på skadad nervvävnad. Smärta som orsakas av en skada eller sjukdom upplevs däremot ofta som en dov värk eller tryckkänsla, är ihållande och räknas som nociceptiv smärta – alltså smärta som uppstår till följd av vävnadsskada i skelett, muskler eller leder.
Symtomen vid ryggsmärta är många och olika, och både placeringen och typen av smärta säger mycket om den underliggande orsaken. En kroniskt brännande smärta (neuropatisk) som åtföljs av domningar, pirrkänslor och en känsla av nålstick i benen tyder exempelvis ofta på nervskada. Artros är en form av ryggsmärta som inte beror på någon skada men som ändå är kronisk – ett typiskt exempel på nociceptiv smärta.
Akut smärta sitter oftast i ländryggen och visar sig antingen som en mycket skarp smärta eller en djup, dov värk. Det är inte ovanligt att smärtan känns kraftigare på ena sidan än på den andra. Den här typen av smärta beror vanligtvis på en skada eller ett trauma, till exempel en muskelbristning eller en överbelastad led, och är konstant med variationer i intensitet.
Akut smärta som förvärras vid rörelse eller hostning kallas mekanisk smärta. Det är den smärta som ofta rapporteras vid diskbråck eller stressfraktur. Har du svårt att böja dig framåt eller byta kroppsställning, eller får du ont när du nyser eller hostar, kan det bero på en skadad mellankotskiva i ländryggen. Vila brukar lindra mekanisk smärta märkbart.
För att få rätt diagnos och en effektiv behandlingsplan kan din läkare beställa ytterligare undersökningar. En magnetkameraundersökning (MR) anses vara det mest användbara testet för att diagnostisera ryggproblem. Andra metoder som används är röntgen, datortomografi, myelografi och bentest. Misstänks ett diskbråck eller en nervskada beställer läkaren ofta en myelografi, där kontrastvätska sprutas in i ryggmärgskanalen så att eventuella skador på nervrötterna blir tydligt synliga.
Enligt Mayo Clinic förbättras de flesta ryggbesvär efter några veckors vila och enkel hembehandling. Antiinflammatoriska läkemedel, som ibuprofen eller naproxen, kan förskrivas för att dämpa smärta och inflammation. Fysioterapi med värme, kylning, elektrisk stimulering och riktade stretchövningar kan också ge betydande lindring. Kortisoninjektioner är en annan behandlingsform som ibland behövs för att uppnå smärtlindring. Endast i de allra svåraste fallen krävs kirurgi för att behandla långvarig ryggsmärta eller läka en ryggskada.
Kontakta vården om smärtan inte förbättras efter några veckor, om du upplever domningar eller svaghet i benen, eller om smärtan åtföljs av feber, oförklarlig viktnedgång eller problem med blås- och tarmfunktion. Sådana symtom kan tyda på ett allvarligare underliggande problem som kräver snabb utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online