Ett diskbråck kan orsaka smärta när det trycker mot nerver eller ryggmärg. Vissa patienter upplever även domningar, stickningar eller svaghet i kroppen. Ett diskbråck läker oftast av sig självt med tiden, men i många fall krävs ytterligare behandling för att lindra besvären.
I de flesta fall är icke-kirurgisk behandling första steget. Patienter med ett diskbråck bör vila och applicera ispåsar i cirka 15 minuter åt gången för att minska både smärta och svullnad. Andra vanliga behandlingsmetoder utan operation inkluderar smärtstillande läkemedel, muskelavslappnande medel samt elektrisk nervstimulering.
Receptfria smärtstillande medel och antiinflammatoriska läkemedel kan orsaka skador på magsäcken och levern om de tas i stora doser eller under lång tid. Starkare, narkotiska smärtstillande medel kan ge mag-tarmbesvär, sömnstörningar och i värsta fall leda till beroende.
Kirurgi kan bli aktuell om diskbråcket förvärras eller om det börjar påverka tarm- eller bläsfunktionen, vilket kan tyda på allvarlig nervpåverkan. Vissa ingrepp utförs idag med minimalt invasiva tekniker, vilket innebär mindre snitt och snabbare läkning. En fullständig diskektomi är ett mer omfattande ingrepp där en del av den skadade disken tas bort för att avlasta nerverna.
Som vid alla operationer finns risker såsom blödning, infektion och reaktioner på narkosen. Vissa patienter behöver genomgå mer än en diskoperation. Återhämtningen efter ryggkirurgi kan dessutom vara lång och krävande – många patienter kan inte återvända till arbetet förrän sex till åtta veckor efter en fullständig diskektomi.
Patienter bör alltid samtal med sin läkare för att tillsammans avgöra vilken behandlingsmetod som passar bäst. Icke-kirurgiska behandlingar bör alltid prövas först. Läkaren och patienten bör gemensamt bedöma hur starka smärtorna är och om de går att hantera med konservativa metoder. Eftersom en operation ibland inte ger fullständig lindring av smärta och andra symtom bör den betraktas som en sista utväg.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online