Mellan ryggkotorna sitter diskar som fungerar som stötdämpare och skyddande kuddar. De gör det möjligt för ryggen att förbli flexibel och behålla sin fulla rörlighet. Eftersom kroppen tillför mycket lite blod till diskarna saknar de förmåga att läka själva när de skadas. En enda skada på en disk kan därför leda till en degenerationsprocess i ryggraden som pågår i tjugo till trettio år.
Degenerationen kan orsaka akuta smärtor, nedsatt rörlighet och instabilitet mellan kotorna. Eftersom diskarna inte kan reparera sig själva syftar behandlingarna främst till att lindra smärta och förbättra funktion – snarare än att åtgärda grundproblemet. Nedan följer de vanligaste behandlingsalternativen.
Läkemedel, allt från receptfria preparat till receptbelagda läkemedel, kan lindra smärtan effektivt. Vanligt förekommande alternativ är paracetamol, ibuprofen, kortikosteroider i tablettform, muskelavslappnande medel samt starkare smärtstillande preparat såsom opioider.
Terapeutisk massage av det drabbade området i ryggen kan minska stela och spända muskler samt förbättra blodcirkulationen. Detta ökar i sin tur flexibiliteten och rörelseomfånget i ryggen.
Kiropraktorer kan manuellt manipulera ryggen för att avlasta nypade nerver och frigöra endorfiner, som fungerar som kroppens naturliga smärtlindring. Manipulation minskar, precis som massageterapi, muskelspänningar och stelhet samtidigt som blodflödet ökar – vilket även förbättrar rörligheten.
Vid en epidural injektion sprutas kortison direkt in nära ryggmärgen. Behandlingen lindrar ländryggssmärta genom att minska inflammationen i det drabbade området.
Så kallade TENS-apparater (transkutan elektrisk nervstimulering) ger en mild elektrisk stimulering som blockerar smärtsignalerna som leds via nerverna ned till ländryggen.
Ultraljud värmer upp det drabbade området, vilket ökar blodcirkulationen. Det bidrar till att minska inflammationen och förbättra rörelseomfånget.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online