Spinal stenos är ett tillstånd där en eller flera delar av ryggraden blir förträngda. Detta kan leda till tryck på ryggmärgen eller på nerver som utgår från de drabbade områdena. Tillståndet kan orsaka kramper, smärta och domningar i benen, axlarna, armarna och ryggen, samt andra besvär. I svåra fall av spinal stenos krävs ryggkirurgi.
Primär spinal stenos är sällsynt och finns hos personen redan vid födseln. Förvärvad spinal stenos utvecklas istället med åldern. Vid artros bryts brosket som dämpar ledändarna ner, vilket gör att ben gnager mot ben. Kroppen försöker då reparera skadan genom att bilda benväxter, så kallade osteofyter eller benutväxter. När sådana utväxter bildas på fasettledderna – de leder som förbinder kotorna med varandra – förträngs ryggraden successivt över tid.
En förträngning av ryggraden behöver inte alltid ge upphov till smärta, men när de drabbade områdena trycker mot ryggmärgen eller nerverna i den uppstår tydliga symtom. Vanligt är smärta och kramper i benen, särskilt när man står stilla en längre tid eller går. Smärtan kan även stråla ut från ryggen och höfterna. Domningar och stickningar i fötter och ben blir ofta märkbara. Även nack- och axelsmärta, huvudvärk och gångsvårigheter kan vara tecken på spinal stenos. I allvarliga fall kan kontrollen över tarm eller blåsa gå förlorad.
För att diagnostisera spinal stenos krävs undersökningar som din läkare beställer. Röntgen av ryggraden kan först användas för att utesluta andra tillstånd med liknande symtom. Magnetresonanstomografi (MR) kan upptäcka skadade diskar och ligament i ryggen. Datortomografi (CT) är också användbart, och vid en CT-myelografi injiceras kontrastvätska i ryggmärgskanalen, vilket gör det möjligt att upptäcka diskbråck, benutväxter och eventuella tumörer. Även bentgningsundersökningar med radioaktiva ämnen kan användas för att fastställa om du har spinal stenos.
Fysioterapi och smärtstillande läkemedel kan hjälpa patienter med spinal stenos till en viss grad. För vissa personer kan vila från fysisk aktivitet vara nödvändig, medan ryggstöd och korsetter kan vara ett alternativ för andra. Injektioner med kortison har visat sig effektiva och kan minska både svullnad och smärta. I allvarliga fall krävs kirurgi för att lindra symtomen, och möjligheterna till ett lyckat resultat beror på karaktären hos den spinala degenerationen.
Det finns flera saker du kan göra för att hålla ryggen i gott skick. Regelbunden träning håller ryggraden stark och flexibel – en kombination av konditionsträning, styrketräning och stretching ger bäst resultat. Var uppmärksam på hur du sitter, hur du lyfter tunga föremål och hur du sover, och se till att du har rätt ryggstöd. Kontakta din läkare om du börjar få ryggsmärta som begränsar dina rörelser, särskilt om du samtidigt har bensmärta eller blåsproblem som du misstänker kan bero på ryggen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online