Synkope, alltså plötslig och kortvarig medvetandeförlust, är ett vanligt symtom inom vården. Den vanligaste orsaken är vasovagal synkope, en neurokardiogen reaktion där kroppens autonoma nervsystem överreagerar på olika utlösande faktorer. Detta leder till att pulsen och blodtrycket sjunker abrupt, vilket gör att hjärnan tillfälligt får för lite blod och syre.
Vanliga utlösare vid vasovagal synkope
Flera olika faktorer kan trigga igång reaktionen:
- Känslomässig stress eller oro
- Smärta
- Långvarigt stående, exempelvis i kö eller vid stillastående arbete
- Vätskebrist och dehydrering
- Vissa läkemedel, bland annat blodtryckssänkande preparat
- Underliggande sjukdomar som hjärtsjukdom eller diabetes
Vad händer i kroppen vid en synkopisk episod?
Förloppet kan beskrivas steg för steg:
- Nervus vagus överstimuleras. Nervus vagus är en central del av det autonoma nervsystemet och spelar en nyckelroll i reaktionen.
- Puls och blodtryck sjunker. Hjärtats slagfrekvens minskar och kärlen vidgas, vilket sänker blodtrycket kraftigt.
- Hjärnan får mindre blod och syre. Detta leder till yrsel, svimmelskänsla och slutligen medvetandeförlust.
- Personen faller till marken. Fallet sker ofta plötsligt, men musklerna slappnar av så att kroppen ligger plant.
- Gravitationen fördelar om blodet. I liggande position kan hjärtat lättare pumpa blod till huvudet, eftersom blodet inte längre behöver motverka tyngdkraften på samma sätt som när personen står upp.
- Hjärnan får mer blod igen. Det ökade blodflödet gör att personen återfår medvetandet, oftast inom några sekunder till någon minut.
Därför hjälper fallet till
Det kan låta paradoxalt, men själva fallet är ofta en del av kroppens skyddsmekanism. Genom att hamna i horisontellt läge normaliseras blodflödet till hjärnan snabbare, och medvetandet kommer tillbaka. Därför rekommenderas även den som känner sig yr eller svimfärdig att genast lägga sig ner med benen högt – det kan förebygga en fullständig synkope.
