En stor majoritet av de barn som insjuknar i Kawasakis sjukdom tillfrisknar inom två veckor och får inga långvariga besvär. Upp till 25 procent av de drabbade kan dock utveckla hjärtproblem, men den andelen sjunker dramatiskt till under 5 procent om behandling sätts in snabbt. Endast cirka 1 procent av fallen blir dödliga – men eftersom risken finns är det viktigt att känna till vilka symtom man ska akta sig för och vilka steg som bör tas för att förebygga både omedelbara och framtida komplikationer.
Kawasakis sjukdom kallas även för infantilt polyarteritsyndrom och mucokutant lymfknutsyndrom. De långa alternativa namnen avslöjar vad sjukdomen handlar om: en svullnad (inflammation) i blodkärlen i hela kroppen, särskilt kring hjärtat, samt att många av symtomen rör lymfknutor, slemhinnor och hud.
Barn löper störst risk, framför allt pojkar med asiatiskt påbrå i åldern 2–5 år. I USA ställs diagnosen hos omkring 4 200 barn varje år.
Om ditt barn har feber över 38,5 °C i fyra dagar kan det röra sig om Kawasakis sjukdom. En hög och ihållande feber som inte svarar på paracetamol eller ibuprofen kan dock också tyda på mässling, fläcktyfus eller scharlakansfeber – kontakta därför din barnläkare så snart som möjligt.
Enligt Kawasaki Disease Foundation kommer symtomen i två vågor. Under den första vågen ska du hålla utkik efter:
Symtom under den andra vågen inkluderar:
Ett exemplar från Kawasaki Disease Foundation konstaterar kanske onödigtvis: "Barn med dessa symtom är extremt obekväma och irriterade."
För att diagnosen Kawasakis sjukdom ska kunna ställas krävs att minst fyra av dessa symtom finns, utöver febern. Även utan diagnos och behandling går symtomen i regel över inom 12 dagar.
Om ditt barn har Kawasakis sjukdom läggs hen in på sjukhus för behandling med högdos acetylsalicylsyra och intravenöst immunglobulin (gammaglobulin). Acetylsalicylsyran sänker febern, medan immunglobulinen hjälper till att minska blodkärlens svullnad och förebygga hjärtproblem.
Räkna med några dagars sjukhusvistelse, under vilket barnet övervakas för tecken på komplikationer som rytmrubbningar i hjärtat (arytmi), utvidgning av kranskärlen (aneurysm) och hjärtmuskelinflammation (myokardit).
Efter hemkomsten behöver barnet fortsätta ta låga doser acetylsalicylsyra i upp till åtta veckor. Det kan också bli nödvändigt med läkemedel mot den tillfälliga ledinflammationen eller för att kontrollera hjärtbesvär.
Du bör dessutom mäta barnets temperatur varje dag i upp till två veckor och gå på återkommande kontroller av hjärthälsan.
Kawasaki Disease Foundation erbjuder ett onlineforum vid namn Family Stories, som nås via stiftelsens hemsida. Stiftelsen driver även programmet KD Bridges, som matchar familjer som drabbats av Kawasakis sjukdom med volontärer som kan dela sina egna erfarenheter och hjälpa familjerna att hantera situationen.
Mayo Clinic konstaterar i sitt faktablad om Kawasakis sjukdom: "Behandling av Kawasaki är ett sällsynt undantag från regeln om att barn inte ska använda acetylsalicylsyra."
Hos barn upp till 18 år ökar användningen av acetylsalicylsyra risken för Reyes syndrom. Symtom på Reyes syndrom inkluderar kräkningar, desorientering, svimningskänslor och kraftig huvudvärk. Barn kan dö snabbt i organsvikt om Reyes syndrom inte upptäcks och behandlas inom några timmar från att symtomen debuterar, och bland dem som överlever är hjärnskador vanliga.
Ge aldrig ditt barn acetylsalicylsyra eller kombinationsläkemedel som innehåller ämnet, om inte din läkare bedömer att nytta med behandlingen överstiger riskerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online