1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Sömntröghet och depression – vad är sambandet?

Depression kan i vissa fall hänga samman med sömntröghet, men sambandet är inte alltid närvarande. Sömntröghet – på engelska sleep inertia – avser ett tillstånd av dåsighet och nedsatt kognitiv förmåga som uppstår direkt efter att man vaknat ur sömnen. Många känner igen känslan av att vara tekniskt sett vaken men ändå inte helt på: tankeförmågan är trög, reaktionstiden förlängd och det kan dröja en stund innan man fungerar som vanligt.

Vad orsakar sömntröghet?

Forskning som publicerades 1999 i tidskriften Journal of Sleep Research pekar på flera möjliga orsaker. Både beteendemässiga och miljörelaterade faktorer kan spela roll, liksom djupet på den sömnfas som personen väcks ur. Att väckas ur djupsömnen tenderar exempelvis att ge uttaladare sömntröghet än att vakna naturligt under en lättare sömnfas.

Hur länge varar sömntrögheten?

Enligt en studie publicerad i januari 2006 i Journal of the American Medical Association kan symtomen på sömntröghet kvarstå allt från några minuter till flera timmar efter uppvaknandet. Hur länge besvären består varierar från person till person och påverkas bland annat av hur mycket man sovit och vid vilken tidpunkt på dygnet man vaknar.

Sambandet med depression

Enligt webbplatsen BipolarChild.com kan depression vara en bidragande faktor bakom sömntröghet. Personer som lider av depression har ofta förändrade sömnmönster, exempelvis svårigheter att somna, tidiga uppvaknanden eller icke återhämtande sömn, vilket kan öka risken för att vakna dåsig och omtöcknad.

Bipolär sjukdom hos barn

Bipolär sjukdom är en psykisk störning som kännetecknas av alternerande perioder av depression och mani. Enligt BipolarChild.com kan barn med bipolär sjukdom uppvisa onormala sömnmönster och därmed vara mer benägna att drabbas av sömntröghet. Störda sömnvanor kan dessutom försvåra hanteringen av själva sjukdomen, vilket gör god sömnhygien extra viktig för denna grupp.

Så kan du minska sömntrögheten

All aktivitet som ökar blodflödet till hjärnan och stimulerar hjärnaktiviteten kan hjälpa till att lindra sömntrögheten, enligt webbplatsen ProactiveSleep.com. I praktiken kan detta innebära:

  • Ljus: Exponering för dagsljus direkt efter uppvaknandet hjälper den biologiska dygnsrytmen att komma igång.
  • Rörelse: Lätt fysisk aktivitet, som en kort promenad eller stretching, ökar cirkulationen och vakenheten.
  • Dusch: En svalare dusch kan ha en aktiverande och uppiggande effekt.
  • Koffein: En kopp kaffe eller te kan påskynda uppvaknandet, men bör undvikas sent på dagen eftersom det kan störa nattsömnen.

Om sömntrögheten är långvarig, mycket besvärande eller åtföljs av andra symtom som nedstämdhet och energilöshet kan det vara klokt att kontakta vården för att utesluta underliggande orsaker, såsom depression eller sömnrubbningar.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online