Ett diafragmabråck (hiatusbråck) uppstår när en del av magsäcken trycks uppåt och buktar genom öppningen i mellangärdet där matstrupen passerar ner till magsäcken. Orsaken är en försvagning i muskulaturen kring denna öppning. Även om diafragmabråck oftast drabbar vuxna kan de också förekomma hos barn.
Hos de flesta är bråcket medfött och kan då vara helt symptomfritt och förbli oupptäckt under lång tid. Vissa diafragmabråck utvecklas dock senare till följd av viktförändringar, fysisk ansträngning, kräkningar, hosta eller till och med vid hårt press vid toalettbesök.
Barn med diafragmabråck kan uppleva en brännande känsla i bröstet och halsen, särskilt efter måltider. Bråcket gör att magsyra pressas upp i matstrupen, vilket ger halsbränna. Vissa barn utvecklar även refluxsjukdom. Vanliga symtom är bröstsmärta, uppblåsthet och svårigheter att svälja, beroende på att magsäcken kommer i kläm.
Om bråcket fastnar eller vrids till så kallad strangulering kan det bli livshotande, eftersom magsäcken då förlorar sin blodförsörjning. Vid stora bråck kan dessutom sårskador uppstå i mellangärdet som börjar blöda. Kontakta alltid sjukvården omedelbart om barnet får kraftiga bröstsmärtor, kräker blod eller har svarta avföringar.
Vid misstanke om diafragmabråck beställer läkaren oftast en endoskopi, ibland kombinerad med röntgenundersökning med bariumsväljning, för att tydligt kunna se området mellan matstrupen och magsäcken. Undersökningen görs ofta i lättnarkos för att minska smärta och obehag. Röntgen används även för att ta reda på orsaken till besvären. Båda undersökningarna kan oftast utföras inom dagvård, utan sjukhusinläggning.
De flesta behandlingar fokuserar på kostförändringar, exempelvis att undvika sur och starkt kryddad mat samt koffeinhaltiga livsmedel och drycker. För att minska refluxen är det viktigt att höja huvudänden på sängen när barnet ligger och att undvika mat nära läggdags. Många läkare rekommenderar också mindre måltider jämnt fördelade över dagen.
Läkare kan förskriva syranutraliserande eller syraproduktionen hämmande läkemedel för att skydda matstrupen mot skador. Om bråcket är stort och riskerar att stranguleras eller vridas till kan en operation rekommenderas.
Ett diafragmabråck kan åtgärdas med titthålsoperation (laparoskopi). Kirurgen gör ett litet snitt och för in ett laparoskop, en liten kamera som ger bilder i realtid från operationsområdet. Genom några ytterligare små snitt förs andra instrument in, som används för att dra ner magsäcken i buken. Kirurgen reparerar därefter den försvagade muskelväggen.
Många barn kan resa sig och gå runt redan samma dag som operationen. En fullständig återhämtning tar dock vanligen två till tre veckor. För att minska risken för återfall är det viktigt att barnet undviker tunga lyft under de första månaderna efter operationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online