Kemoterapi är en kraftfull läkemedelsbehandling som används för att bekämpa cancer. Den riktar in sig på cancerceller – celler som delar sig snabbt och okontrollerat – men i processen skadas även andra snabbt delande celler i kroppen, trots att de är normala och friska. Detta är orsaken till att många patienter upplever oönskade biverkningar under och efter behandlingen.
Enligt Cancer.org känns det att ta emot kemoterapi i stort sett som att få annan medicinering, antingen via munnen eller genom en ven. Får du kemoterapi intravenöst kan du känna ett kort stick från nålen, ungefär som vid ett vanligt blodprov, men därefter bör du inte uppleva några obehagliga sensationer. Känner du dig ändå annorlunda under behandlingen är det viktigt att du berättar detta för din läkare eller sjuksköterska.
En behandling kan ta allt från en timme till flera timmar. Många väljer därför att ta med sig något att sysselsätta sig med – en bok, musik eller en surfplatta – eftersom tiden annars lätt kan kännas långtrådig.
Trötthet är en av de vanligaste biverkningarna. Den kan göra dig sliten, svag, glömsk och "dimmig" i huvudet. Även om du sover mycket kan det vara svårt att bli av med känslan av grogghet.
Eftersom kemoterapin påverkar benmärgen, där blodcellerna bildas, kan du även få blåmärken eller blöda lättare än normalt. Immunförsvaret försvagas samtidigt, vilket gör att du lättare drabbas av infektioner och har svårare att bekämpa dem. Ditt vårdteam kommer därför sannolikt att råda dig att tvätta händerna noggrant och ofta, undvika rå mat samt hålla avstånd från personer som är sjuka.
Inom de första två till tre veckorna av behandlingen kan du förlora hår på hela kroppen. När håret på huvudet, armarna och till och med ögonfransar och ögonbryn faller av kan detta vara känslomässigt svårt för många patienter att hantera. Det är dock viktigt att komma ihåg att håravfallet är tillfälligt och inte livshotande. När håret så småningom växer ut igen kan det dessutom komma tillbaka med en annorlunda färg eller struktur än tidigare.
Matsmältningssystemet påverkas också av kemoterapin, vilket innebär att du kan må illa, tappa aptiten eller drabbas av diarré. Hur hårt man drabbas varierar från person till person, och vissa cytostatika orsakar mer illamående än andra. Mediciner mot illamående kan ges för att förebygga magbesvär innan de hinner ta överhanden.
Om aptitlösheten blir allvarlig finns risk för undernäring och muskelbortfall. Lyckligtvis är aptitlösheten oftast övergående, men ibland kan kosttillskott behövas för att säkerställa att du får i dig tillräckligt med näring. Kroppens styrka spelar nämligen stor roll för hur bra du klarar av att bekämpa sjukdomen och hur väl du svarar på behandlingarna.
Beroende på vilka läkemedel som används, behandlingens längd och patientens ålder kan kemoterapin påverka både sexlusten och förmågan att få barn. Både kvinnor och män kan uppleva nedsatt lust under behandlingsperioden.
Män kan drabbas av erektionsproblem, och spermiekvaliteten kan försämras. Kvinnor kan uppleva vaginal torrhet, vaginala infektioner, skador på äggstockarna samt tidig menopaus. Dessutom finns risk för fosterskador om en graviditet uppstår medan modern eller fadern genomgår kemoterapi. Diskutera därför alltid med din läkare om preventivmedel, och fråga i god tid om möjligheten att frysa ner ägg eller spermier innan behandlingen påbörjas.
Upplevelsen av kemoterapi varierar stort mellan olika personer, cancerformer och läkemedelskombinationer – vissa har få besvär medan andra behöver extra stöd. Oavsett vad som gäller för dig är det viktigaste att ha en öppen dialog med ditt vårdteam, som kan hjälpa dig lindra biverkningar och anpassa vården efter dina behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online