Flera hälsotillstånd kan skada kroppens nerver och samtidigt ge upphov till hudutslag. Vissa av dessa sjukdomar orsakas av välkända virus, medan andra har okänd orsak och är svårare att behandla. Misstänker du att du lider av en sjukdom som påverkar både nerver och hud är det viktigt att kontakta läkare – en snabb behandling kan begränsa risken för bestående skador.
Bältros är det mest kända tillståndet där nervskador leder till hudutslag. Orsaken är samma virus som ger vattkoppor. Efter att en vattkopsinfektion har läkt ligger viruset vilande i nerverna genom hela kroppen under resten av livet. Bältros uppstår när viruset vaknar till liv igen.
Sjukdomen inleds ofta med stickningar och diffusa smärtor från de drabbade nerverna, för att sedan utvecklas till ett blåsorikt utslag som vanligtvis är begränsat till ena sidan av bålen. Andra symtom är muskelsvaghet, huvudvärk, ledsmärta och svullna lymfkörtlar. Risken att insjukna ökar efter 60 års ålder eller vid försvagat immunförsvar. Ett utbrott varar vanligtvis två till tre veckor, men antivirala läkemedel som aciklovir kan förkorta infektionsperioden och lindra smärtan.
När vattkopsviruset skadar nerver nära innerörat kan Ramsay Hunts syndrom uppstå. Sjukdomen ger utslag på trumhinnan, öronsnibben, tungan, gommen samt inne i hörselgången. Nervskadan kan också leda till svaghet eller förlamning i den drabbade sidan av ansiktet, samt svårigheter att blunda, äta och utföra andra små ansiktsrörelser.
Läkare behandlar sjukdomen med en veckolång kur av inflammationsdämpande kortison, exempelvis prednisolon. Utan behandling kan Ramsay Hunts syndrom leda till hornhinnesår och nerver som återhämtar sig felaktigt.
Detta är en inflammation i blodkärlen – en autoimmun sjukdom där immunförsvaret oförklarligt vänder sig mot kroppen och angriper friska vävnader och organ. Svullna och inflammerade kärl försämrar blodförsörjningen till nerverna, vilket orsakar nervdegeneration och smärta.
Purpura, ett violett hudutslag som uppstår när blodkärl brister och blöder in i huden, följer ofta med nervskadorna. Hudsvår är ett annat vanligt symtom. Sjukdomen drabbar främst medelålders personer och har kopplats till hepatit B-infektion. Behandlingen består av prednisolon och andra inflammationsdämpande kortisonpreparat.
Även mikroskopisk polyangiit innebär inflammerade blodkärl som orsakar nervskador och hudutslag, såsom purpura. Tillståndet skiljer sig dock från polyarterit nodosa på flera sätt: det drabbar personer i alla åldrar, involverar mindre blodkärl och saknar koppling till hepatit B.
Behandlingen skiljer sig också – här används lågdoscellgiftsläkemedel och immunsupprimerande preparat, bland annat metotrexat och azatioprin.
Nervskador och det violetta hudutslaget purpura är vanliga vid denna blodsjukdom, som beror på felfunktionerande antikroppar i immunförsvaret. Kryoglobulinemi är vanligare hos medelålders kvinnor och hänger samman med hepatit C. Sjukdomen utvecklas när antikropparna klumpar ihop sig och skadar nerver och organ.
Läkare ställer diagnosen med hjälp av blod- och urinprov samt vävnadsprover (biopsier). Eftersom tillståndet är ovanligt finns inga standardiserade behandlingsprotokoll.
Kombinationen av nervsmärta, stickningar eller domningar tillsammans med hudutslag bör alltid utredas av läkare. Ju tidigare behandling sätts in, desto större är chansen att undvika permanenta nervskador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online