Överdriven alkoholkonsumtion skadar hjärnan, hjärt- och kärlsystemet, immunförsvaret samt levern. Konsekvenserna kan variera från tillfälliga besvär till livsförändrande tillstånd som kräver medicinsk behandling. Genom att begränsa ditt alkoholintag kan du aktivt motverka dessa effekter.
Enligt National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA) bör män inte dricka mer än fyra drinkar per dag eller 14 drinkar per vecka. För kvinnor gäller högst tre drinkar per dag eller sju drinkar per vecka.
Nedsatt tal, motorik och omdöme är de mest igenkännbara symtomen på alkoholens påverkan på hjärnan. Hur stor nedsättningen blir beror på personens toleransnivå, men den ökar i takt med att konsumtionen ökar. Tunga och långvariga konsumenter löper större risk att drabbas av långsiktiga effekter, som krympning av hjärnceller och förändringar av neuroner och signalsubstanser. När hjärnmassan krymper utvidgas hjärnhålorna, vilket kan leda till humörsvängningar, sömnproblem och andra oönskade neurologiska förändringar.
Även sociala konsumenter kan drabbas av blackouts och minnesförlust under perioder av tungt drickande. Dessa effekter är oftast tillfälliga, men den som dricker har ofta svårt att minnas detaljer eller händelser tydligt. Kvinnor är mer benägna att få blackouts eftersom deras kroppar inte metaboliserar alkohol lika snabbt som mäns.
Att dricka för mycket, även bara då och då, ger en minskad aktivitet i både det medfödda och det adaptiva immunförsvaret. Det medfödda försvaret – som omfattar bakteriebekämpande vita blodkroppar och virusdödande naturliga mördarceller – får sämre förmåga att bekämpa infektioner när de tar sig in i kroppen. Ett försämrat adaptivt system har svårare att bekämpa patogener och bilda antikroppar. Nedsatt förmåga att producera antikroppar ökar i sin tur risken för återkommande infektioner. Kroniskt alkoholmissbruk är dessutom kopplat till en ökad risk för hiv (humant immunbristvirus).
Medan måttlig alkoholkonsumtion kan ha vissa positiva effekter på hjärtat och blodkärlen har överdriven konsumtion skadliga konsekvenser för hjärt- och kärlsystemet. Tungt och långvarigt drickande kan orsaka arytmier, alltså störningar i hjärtrytmen. Stora mängder alkohol får också kroppen att producera stresshormoner som sammandrar och gör blodkärlens väggar stelare, vilket leder till hypertoni (högt blodtryck). Både hypertoni och arytmier ökar risken för stroke, som orsakas av otillräckligt blodflöde till hjärnan.
Levern ansvarar för att göra sig av med skadliga ämnen, som alkohol, och för att lagra energi och näringsämnen i kroppen. Eftersom levern spelar en central roll i avgiftningen av blodet försvagas den särskilt mycket av alkoholmissbruk. Tungt drickande orsakar fettlever, som i sin tur kan leda till alkoholhepatit. När leverns förmåga att hantera ärrvävnad minskar uppstår fibros, vilket kan utvecklas till skrumplever (cirros). Om skrumplevern inte behandlas och drickandet fortsätter kan det slutligen leda till levercancer eller insulinberoende diabetes.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online