Muskelatrofi innebär att muskelvävnad förloras och kan bero på inaktivitet, sjukdom eller vara en naturlig följd av åldrandet. Inaktivitet är den absolut vanligaste orsaken, men oavsett bakomliggande faktor kan redan en lätt muskelatrofi leda till svaghet i armar och ben samt nedsatt rörelseförmåga. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till muskelatrofi och vad som kan göras för att motverka tillståndet.
Inaktivitetsatrofi orsakas av brist på fysisk aktivitet och drabbar ofta personer med stillasittande jobb eller de som är långvarigt immobiliserade, exempelvis på grund av sängliggande eller gipsning efter en skada. När muskulaturen inte används börjar kroppen bryta ner muskelvävnad, vilket gör muskeln tunnare och svagare.
I extrema fall ersätts inte längre skelettmuskelfibrerna utan binds istället ihop av bindväv. Då blir atrofin irreversibel och muskelns funktion kan inte återfås helt. Detta understryker vikten av att tidigt aktivera muskler som riskerar att förtvina.
I takt med att vi åldras förändras de biokemiska signaler som muskelvävnaden skickar till kroppens vuxna stamceller. Resultatet blir en minskad stamcellsaktivitet när det gäller att reparera och regenerera muskelvävnad, vilket gör att muskelmassan successivt minskar med åren.
En studie från University of California tyder dock på att behandling med mitogenaktiverade proteinkinaser (MAPK) – molekyler som reglerar stamcellsaktiviteten – i framtiden skulle kunna användas för att minska den åldersrelaterade muskelatrofin.
Neurogen atrofi uppstår när de nerver som styr musklerna skadas eller drabbas av sjukdom. Exempel på sådana tillstånd är amyotrofisk lateralskleros (ALS), även känd som Lou Gehrigs sjukdom, muskeldystrofi och polio. Neurogen atrofi utvecklas ofta snabbare än inaktivitetsatrofi och kräver medicinsk utredning.
Undernäring är en annan viktig orsak. När kroppen inte får tillräckligt med energi och protein börjar den bryta ner skelettmuskulatur för att täcka sina behov. Samma fenomen ses ofta hos patienter med cancer och aids, där kroppens ämnesomsättning förändras och muskelmassan bryts ner i hög takt.
Beroende på orsaken går muskelatrofi ofta att bromsa eller delvis vända. Regelbunden träning – särskilt styrketräning – stimulerar musklerna att återuppbygga vävnad, och fysioterapi används ofta vid rehabilitering efter skada eller långvarig immobilisering. Ett tillräckligt proteinintag är också avgörande för muskelreparationen. Vid neurogen atrofi fokuserar behandlingen främst på den underliggande sjukdomen, i samråd med läkare och specialistteam.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online