Tidig hjärnkirurgi vid Parkinsons sjukdom – så fungerar djup hjärnstimulering

Enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS) har den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkänt en kirurgisk metod som kallas djup hjärnstimulering (DBS) som ett alternativ till de mest använda läkemedlen, exempelvis levodopa, vid behandling av Parkinsons sjukdom. Metoden kan effektivt lindra symtomen vid tidig Parkinsons sjukdom – utan de biverkningar som ofta följer med långvarig medicinering.

Så fungerar metoden

Vid DBS placeras en liten pulsgenerator under huden på bröstet. Generatorn skickar elektriska impulser till hjärnan via tunna elektroder som opereras in. Impulserna når bland annat substantia nigra – det område i hjärnan som styr våra rörelser – och hjälper till att kontrollera de okoordinerade rörelser, darrningar och stelhet som kännetecknar Parkinsons sjukdom.

Så går ingreppet till

Ett unikt drag med operationen är att patienten är vaken under ingreppet. Det gör det möjligt för kirurgen att testa olika områden i hjärnan medan elektroderna placeras ut, och på så sätt säkerställa att de hamnar exakt rätt. Noggrann placering är avgörande för både effekt och säkerhet.

Dokumenterade resultat

Forskning visar tydliga fördelar. En studie ledd av Frances Weaver, doktor i filosofi, visar att Parkinsonpatienter som genomgått DBS får över fyra timmar längre så kallad "på"-tid per dag – alltså tid utan rörelseproblem – jämfört med patienter som enbart behandlats med läkemedel.

Risker och komplikationer

Trots fördelarna finns risker. En rapport från CNN Health visar att risken för komplikationer efter operationen är upp till fyra gånger högre för DBS-patienter. Vanliga problem inkluderar infektioner, störningar i nervsystemet samt psykiatriska besvär som depression och ångest. Det är därför viktigt att varje patient noggrant väger nytta mot risk tillsammans med sin läkare.

Kända fall

Skådespelaren Michael J. Fox, som länge levt med Parkinsons sjukdom, genomgick år 1998 en thalamotomi – en annan form av hjärnkirurgi. Ingreppet ger liknande effekt som DBS men är oåterkalleligt, eftersom det innebär att små områden i hjärnan permanent avlägsnas eller skadas. DBS har däremot fördelen att stimuleringen kan justeras eller stängas av.