Otoskleros är en sjukdom som gör att de små benen i örat gradvis växer ihop till en solid massa, enligt American Hearing Research Foundation. Sjukdomen är oftast ärftlig, och personer som har en förälder med anlag för otoskleros löper cirka 25 procent större risk att själva utveckla sjukdomen. Sjukdomen drabbar framför allt det lilla stigbygelbenet i mellanörat, som normalt överför ljudvibrationerna till innerörat.
Hörseln uppstår när ljudvågor når örat och sätter de små hörselbenen i rörelse. Benen vibrerar och överför signalerna via hörselnerven till hjärnan, som tolkar dem som ljud. Vätskan i innerörat spelar dessutom en viktig roll för kroppens balanssinne.
När hörselbenen vid otoskleros växer ihop förlorar de sin förmåga att vibrera fritt. Det innebär att ljudvågorna inte kan överföras effektivt till innerörat, vilket leder till en successivt försämrad hörsel. I vissa fall kan även innerörat påverkas, vilket ytterligare försvårar hörförmågan.
De första symtomen brukar uppträda hos personer mellan 10 och 30 års ålder. Hörselnedsättningen utvecklas långsamt och börjar ofta med svårigheter att uppfatta låga toner eller viskningar. Många upptäcker problemet först när familj eller vänner påpekar att de måste upprepa sig.
De flesta former av hörselnedsättning försvåras av bullriga omgivningar, men vid otoskleros är mönstret ofta det motsatta. Patienter rapporterar vanligtvis att de hör bättre i bullriga miljöer än i tysta – ett fenomen som kallas parakusis Willisii. Detta beror på att talande personer höjer rösten i bullriga miljöer, medan den drabbade inte störs av bakgrundsljudet på samma sätt som vid andra hörselskador.
Tinnitus, det vill säga ringningar eller pipande ljud i öronen, är ett annat vanligt symtom vid otoskleros. Vissa drabbade upplever även yrsel och balansbesvär, särskilt om innerörats balansorgan påverkas av sjukdomen.
Otoskleros diagnostiseras vanligtvis genom en hörselundersökning hos en läkare eller audionom, ibland kompletterad med bilddiagnostik. Behandlingsalternativen inkluderar hörapparater som förstärker ljudet, samt i vissa fall kirurgiska ingrepp såsom stapedektomi, där det fastväxta stigbygelbenet ersätts med en protes. Rätt behandling kan ofta förbättra hörförmågan betydligt, därför är det viktigt att söka vård vid tecken på hörselnedsättning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online