Stelkramp: symptom, behandling och förebyggande råd

Stelkramp är en allvarlig bakteriesjukdom som orsakas av ett kraftigt gift (toxin). Sporer från bakterien Clostridium tetani finns oftast i jord men förekommer i princip överallt i vår omgivning. Sjukdomen drabbar kroppens muskler, särskilt muskulaturen i käke och hals. Av denna anledning kallas stelkramp även för käkspärr.

Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC dör ungefär en av tio personer som insjuknar i stelkramp, vilket gör sjukdomen potentiellt livshotande trots modern vård.

Symptom

Vanliga symptom på stelkramp inkluderar:

• Kramper i käke, hals, bröst, buk och rygg i takt med att giftet sprids till kroppens nerver
• Stelhet i käke, hals, bröst, buk och rygg
• Sväljsvårigheter
• Andningsbesvär
• Feber och svettningar
• Muskelkontraktioner i närheten av sårområdet
• Hjärtklappning och förhöjt blodtryck

Tidsram

Symptomen på stelkramp visar sig vanligen mellan tre dagar och tre veckor efter smittotillfället. I genomsnitt tar det åtta dagar innan sjukdomen bryter ut. Hur snabbt symptomen uppstår hänger samman med var såret sitter – ju längre bort såret ligger från centrala nervsystemet, desto längre tid tar det innan symptomen märks.

När ska du söka vård?

Kontakta en läkare om du får ett djupt eller smutsigt sår och inte har vaccinerat dig mot stelkramp de senaste fem åren, eller om du är osäker på när din senaste vaccination gjordes. Har det gått mer än tio år sedan din senaste påfyllnadsdos bör du kontakta vården efter alla typer av sår.

Diagnos och behandling

Diagnosen stelkramp ställs genom en fysisk undersökning hos läkare, där tecken som muskelkramper, stelhet och smärta bedöms. Blodprover brukar inte vara till någon större hjälp vid diagnos av sjukdomen.

Behandlingen kan innefatta:

• Antibiotika – för att bekämpa bakterierna
• Antitoxin – för att neutralisera gift som ännu inte bundit sig till nervvävnaden
• Stelkrampsvaccin – för att stimulera kroppens eget försvar

I vissa fall krävs också sjukhusvård, exempelvis om patienten behöver andningshjälp med respirator eller drabbas av muskelförlamning.

Förebyggande åtgärder

Stelkramp kan förebyggas genom vaccination och påfyllnadsdoser vid rekommenderade intervall. God sårvård är också en viktig del av förebyggandet.

Korrekt sårvård innebär:

• Rengör såret och området runt omkring med tvål och vatten
• Använd en antibiotikasalva eller antiseptisk kräm på såret
• Täck såret för att skydda det från skadliga bakterier
• Byt förband en gång per dag, eller tidigare om det blir blött eller smutsigt

Varningar

Trots att det finns behandling mot stelkramp är den dessvärre ofta inte tillräckligt effektiv. Dödsfall beror vanligen på lunginflammation, förträngning av luftvägarna samt komplikationer i det autonoma nervsystemet, som styr hjärtat och andra icke-viljestyrda muskler.

Bland de personer som överlever sjukdomen kan bestående men uppstå, exempelvis hjärnskador. Detta gör vaccination till det allra viktigaste skyddet mot stelkramp.