Vitamin B12 hjälper kroppen att bilda röda blodkroppar och behövs för ett friskt nervsystem. Vitaminet finns naturligt i kött och mejeriprodukter. B12-injektioner ges till patienter som behöver behandla en brist på vitaminet.
Personer med kroniska sjukdomar som perniciös anemi, celiaki, Crohns sjukdom, kronisk ulcerös kolit, kroniskt trötthetssyndrom, stress och hudproblem kan ibland behöva B12-injektioner. Strikta vegetarianer, äldre med atrofisk gastrit (magsäksinflammation) samt spädbarn till undernärande gravida kvinnor eller strikta vegetarianer kan också behöva B12-tillskott. Vitamin B12 har dessutom blivit ett populärt tillskott bland bantare och personer som söker en energikick.
Vitamin B12-injektioner behövs för att patienten ska kunna ta upp tillräckligt med vitamin för att bekämpa bristen. B12-sprutor ska injiceras i den stora muskeln på överarmens utsida och bör ges på en läkarmottagning. Läkaren kan besluta att en sjuksköterska ska träna patienten att ge sig själv injektioner. En B12-injektion kan kännas klumpig i början, tills patienten lärt sig att kontrollera armmuskeln och sprutan.
Symtom på B12-brist och vitaminbristanemi kan omfatta muskelsvaghet och balansrubbningar som yttrar sig i ostadiga rörelser och fall, vilket kan leda till allvarliga skador. Andra möjliga symtom är trötthet, minnesförlust, förstoppning, aptitlöshet, irritabilitet, öm tunga eller mun, blek eller gulaktig hud samt domningar eller stickningar i fötter eller händer.
Flera sjukdomar och tillstånd, till exempel brist på intrinsic factor eller en bandmask, kan orsaka B12-brist. Intrinsic factor är ett livsviktigt protein som transporteras från magsäcken till tarmen, där det binder till B12 och gör det möjligt för vitaminet att ta sig ut i blodet. B12 behöver alltså intrinsic factor för att kunna tas upp i blodet.
En patient som behöver vitamin B12-injektioner bokar oftast tid hos sjuksköterskan en gång i månaden eller oftare för att få sprutan. Patienten som kan ge sig själv B12-injektioner träffar läkaren, som skriver ut recept på sprutor och små engångsflaskor med flytande B12. Hemma öppnar patienten en engångsflaska och drar upp B12 med nålen.
Alkoholtorkdukar behövs för att desinficera överarmen och förhindra att bakterier kommer in i injektionsstället. Kanyler måste kasseras på rätt sätt eftersom de utgör en smittrisk. Be om ett lämpligt kärl för kassering om du får B12-injektioner utskrivna.
Om en patient försummar att följa läkarens ordinationer och ta B12-injektioner kan konsekvenserna bli allvarliga. Patientens hälsa kan försämras ytterligare, och permanenta nervskador kan uppstå när kroppen lider av B12-brist. Fall till följd av balansrubbningar kan leda till benbrott, skador och i värsta fall sjukhusvård.
B12 kan interagera med receptbelagda läkemedel. Magsyra behövs för att kroppen ska kunna ta upp vitamin B12. Användning av H2-receptorantagonister kan leda till att mindre B12 tas upp i blodet. Det gäller läkemedel som Zantac och Tagamet. Protonpumpshämmare (PPI) kan också orsaka problem med B12-upptaget. PPI används för att behandla gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) och magsår, men eftersom de minskar syraproduktionen försvåras B12-upptaget i kroppen.
Diabetesläkemedlet metformin kan också störa B12-injektioner. B12 behöver kalcium i upptagsprocessen, och metformin kan förändra kalciumomsättningen. Dessa behandlingar är nödvändiga för de allvarliga tillstånd de ordineras mot. Det är därför viktigt att hålla regelbunden kontakt med läkare, sjuksköterska eller läkarassistent för att övervaka B12-upptaget och den allmänna hälsan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online