Kikhosta har fått sitt namn efter det karakteristiska kikande ljud som ofta uppstår i samband med kraftiga hostattacker. Sjukdomen, som också kallas pertussis, minskade länge kraftigt tack vare att barn rutinmässigt vaccinerades med DTP-vaccinet. Under senare år har dock kikhosta gjort en tydlig comeback och sprids nu i många delar av världen – även bland vuxna som aldrig tidigare behövt tänka på sjukdomen.
Innan du påbörjar någon behandling är det viktigt att förstå hur sjukdomen fungerar och hur länge den är smittsam.
Kikhosta är smittsam under en betydligt längre tid än de flesta andra luftvägsinfektioner, vilket gör smittskydd extra viktigt under hela behandlingsperioden.
Bakterien Bordetella pertussis kan vara smittsam redan från ungefär sju dagar efter smittotillfället och ända upp till tre veckor efter att hostattackerna har börjat. Det är därför viktigt att inte underskatta hur länge man kan föra smittan vidare.
Kikhosta drabbar både barn och vuxna. Hos vuxna är symtomen ofta lindrigare, vilket innebär att sjukdomen lätt förväxlas med en vanlig förkylning eller en övre luftvägsinfektion. En långvarig, envist hosta hos en vuxen kan därför mycket väl vara okänd kikhosta.
För att skydda övriga familjemedlemmar bör den smittade personen hållas isolerad under de första fem dagarna av antibiotikabehandlingen. Om du ändå måste vistas i samma rum, använd gärna munskydd för att minska risken för smittöverföring.
Bakterien som orsakar kikhosta sprids lätt via direktkontakt. Grundlig och regelbundet handtvätt med tvål och vatten är ett enkelt men effektivt sätt att begränsa smittspridningen i hemmet.
Vätskebrist är en vanlig komplikation vid kikhosta, eftersom feber och upprepade hostattacker gör att kroppen förlorar vätska. Vatten, juice, soppa och saftig frukt hjälper till att återställa vätskebalansen samtidigt som de ger kroppen viktiga näringsämnen.
Kraftiga hostattacker kan utlösa kräkningar. Genom att dela upp matintagen i flera små måltider – exempelvis sex mindre portioner istället för tre stora – minskar du risken för att maten kommer upp vid hostan.
Ta bara de läkemedel som din läkare har ordinerat, särskilt när det gäller hostmediciner. Receptfria preparat kan påverka behandlingsresultatet negativt eller interagera med antibiotikan.
En ångfuktare eller luftfuktare med sval dimma kan göra stor skillnad. Den extra fukten i luften underlättar andningen, löser upp sega sekret och gör hostan mindre besvärande – särskilt nattetid.
Läkaren kan välja att behandla kikhosta som en familjesjukdom och skriva ut antibiotika till samtliga personer i hushållet, eftersom risken är hög att smittan redan hunnit spridas inom familjen.
I vissa fall är vårdande åtgärder – såsom vila, vätska och lugn miljö – allt som faktiskt går att erbjuda. Antibiotika, hostdämpande medel och bronkdilaterare gör inte alltid någon större skillnad på själva hostan, även om antibiotikan kortar ned smittsamheten.
Drabbas du som vuxen av kikhosta är viktigaste rådet att stanna hemma och vila. Ge kroppen tid att återhämta sig utan onödig stress och fysisk ansträngning – återhämtningsperioden kan annars bli betydligt längre.
Kontakta vården om hostan pågår mer än ett par veckor, om andningen blir svår, eller om ett barn får blåaktiga läppar, pausar i andningen eller inte orkar dricka. Tidig diagnos och antibiotikabehandling minskar både svårighetsgraden och smittspridningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online