
Det finns många olika tillstånd som påverkar tjocktarmens normala funktion. Enligt webbplatsen Colon-cancer-digestion-health-zone, som fokuserar på sjukdomar i matsmältningssystemet och tjocktarmen, är noggrann diagnostik avgörande eftersom många tarmtillstånd ger liknande symtom – som diarré eller förstoppning – men kan kräva helt olika behandlingar.
Ett tillstånd där korrekt diagnos är särskilt viktigt är Hirschsprungs sjukdom. Sjukdomen är uppkallad efter den danske läkaren Harald Hirschsprung, som först beskrev den korrekt år 1886.
Hirschsprungs sjukdom är ett medfött tillstånd som vanligtvis upptäcks hos nyfödda barn, enligt Mayo Clinic. Sjukdomen beror på att barnet föds utan de nervceller (ganglier) som normalt finns längs hela tjocktarmen. Ibland saknas bara en liten del av ganglierna, men i andra fall kan en betydligt längre tarmsträcka vara drabbad.
De saknade ganglierna stör tjocktarmens funktion, framför allt hanteringen av avföringen, enligt Cincinnatis barnsjukhus (Cincinnati Children's Hospital). Denna muskelrörelse i tarmen kallas peristaltik. Mayo Clinic anger att vissa spädbarn behöver behandlas omedelbart efter födseln, medan andra inte kräver behandling förrän senare i barndomen.
Förutom svårigheter att få upp avföring innefattar symtomen hos spädbarn även problem med näringsupptaget. Vid svåra former av sjukdomen lyckas inte barnet få någon avföring under det första eller andra dygnet efter födseln, enligt Mayo Clinic. Andra symtom är kräkningar, diarré, uppblåsthet och förstoppning.
Hos äldre barn kan sjukdomen visa sig genom dålig tillväxt och utveckling, kronisk förstoppning, anemi (blodbrist), undernäring, uppblåst buk och enterokolit.
Enterokolit, en allvarlig infektion i tjocktarmen, kan uppstå i samband med Hirschsprungs sjukdom. Det är en allvarlig infektion som kan drabba både spädbarn och småbarn med sjukdomen, enligt Cincinnatis barnsjukhus. Typiska symtom är feber, kräkningar och diarré.
För att undersöka om ett barn har Hirschsprungs sjukdom kan barnläkaren bland annat beställa en röntgenundersökning av buken för att se om tjocktarmen är vidgad eller förträngd, eller göra en kontrastlavemang med barium för att avbilda tjocktarmen och ändtarmen, enligt Cincinnatis barnsjukhus.
Hos äldre barn kan diagnosen ställas med hjälp av en biopsi, där ett litet vävnadsprov från tjocktarmen tas bort kirurgiskt och analyseras för att hitta områden där nervganglier saknas.
Enligt Mayo Clinic är den mest effektiva och rekommenderade behandlingen en operation som kallas "pull-through-kirurgi". Vid denna operation tas den sjuka delen av tjocktarmen (den utan nervganglier) bort, varefter de två friska tarmdelarna dras ihop och sammanfogas.
Mayo Clinic påpekar att barn som genomgått pull-through-kirurgi löper risk att utveckla enterokolit tills såret helt har läkt. Efter operationen bör patienten övervakas noga för tecken som feber, svullen buk, diarré, kräkningar och blödning från ändtarmen.
Andra följdverkningar av operationen kan vara diarré samt svårigheter att få upp avföringen på grund av nedsatt muskelkoordination i tarmen.
Forskningen kring orsakerna till Hirschsprungs sjukdom pågår fortfarande. Det är möjligt att sjukdomen är ärftlig. Cincinnatis barnsjukhus anger dessutom att risken för Hirschsprungs sjukdom är cirka tio gånger högre hos barn med Downs syndrom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online