Både bältros och klimakteriet drabbar specifika grupper i samhället, men de har inget medicinskt samband med varandra. Klimakteriet är en naturlig del av kvinnors åldrande, medan bältros kan drabba båda könen lika ofta och vanligtvis bryter ut efter 50 års ålder. Risken att insjukna ökar hela tiofaldigt när man når 60 års ålder. Det enda som bältros och klimakteriet faktiskt har gemensamt är upptäckten av ett nytt läkemedel, ursprungligen utvecklat mot fibromyalgi, som visat sig kunna hjälpa vid båda tillstånden.
Bältros orsakas av samma virus som ger vattkoppor. Har man haft vattkoppor som barn kan viruset ligga vilande i kroppen i decennier. När immunförsvaret försvagas av exempelvis stress, sjukdom eller hög ålder kan viruset aktiveras igen och ge upphov till bältros.
Viruset angriper nervändningar och orsakar blåsor som så småningom spricker och ger upphov till kraftig smärta. När blåsorna torkat kan ärrbildningen se ut som ett mörkrött till lila utslag. Besvären kan pågå i flera månader och orsaka betydande obehag. Utslagen visar sig vanligtvis på ena sidan av kroppen, oftast kring revbenen eller på ryggen, men de kan även drabba ansiktet och området runt ögat.
Klimakteriet inleds vanligtvis omkring 40–45 års ålder och kan pågå i upp till tio år. En kvinna räknas som genomgången menopaus när menstruationen uteblivit under ett helt år. Under denna övergångsperiod är det vanligt att uppleva värmevallningar, stress, nedstämdhet, humörsvängningar samt torra ögon och slemhinnor i slidan.
Stress under denna tid kan dessutom påverka immunförsvaret negativt och göra kroppen mer sårbar för olika sjukdomar.
Bältros kan bli allvarligt för personer som lider av cancer eller hiv, och sjukdomen kan återkomma på grund av det försvagade immunförsvaret. Viruset är smittsamt tills sårskorporna har bildats, vilket innebär att det är klokt att hålla avstånd från små barn, eftersom de kan smittas och få vattkoppor.
Klimakteriet kan också bidra till andra hälsotillstånd, bland annat minskad bentäthet som kan leda till benskörhet (osteoporos), hjärt-kärlsjukdom, högt kolesterol och urinvägsinfektioner. Hormonbehandlingar finns som alternativ, men de bör diskuteras noggrant med läkare, då de kan medföra risker för blodproppar, stroke och vissa cancerformer.
Antivirala läkemedel kan användas tidigt i sjukdomsförloppet för att dämpa bältrosens effekter. För personer över 60 år finns även ett vaccin som kan förebygga sjukdomen.
För kvinnor i klimakteriet kan motion, meditation, massage och aerobics hjälpa till att lindra värmevallningar, stress och irritabilitet. Läkare rekommenderar ibland hormonbehandling för att förebygga de besvär och komplikationer som klimakteriet kan medföra.
Ett relativt nytt läkemedel som ursprungligen utvecklades mot fibromyalgi har visat sig gynna både kvinnor i klimakteriet och personer med bältros. Den generiska substansen pregabalin kan lindra den långvariga smärta som ibland fortsätter långt efter att bältrosens utslag har läkt – ett tillstånd som kallas postherpetisk neuralgi. I vissa fall kan denna smärta bestå i ett år, och i sällsynta fall ända upp till tio år.
Forskare vid Mayo Clinic rapporterar dessutom att läkemedlet kan minska värmevallningarnas intensitet och frekvens med cirka 20 procent, vilket gör det till ett intressant behandlingsalternativ för patienter som drabbas av båda besvären samtidigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online